Hogwarts yngre dödsätares kärleks historia

Håller med fullständigt!

du är helt makalöst grym på att skriva !

Jättebra!!!!

Ny läsare!

Denna är skitbra, älskar Dramione!

Mer mer mer mer mer mer mer mer mer nu!

Ni gör verkligen min dag med era fina kommentarer!!!!♥♥♥♥♥
Ett nytt kapitel kommer senare ikväll, min dag har varit fullspäckad med en massa andra saker. Men nu är jag ledig så jag ska skriva nu

Jippi!

Jag vet inte varför, men jag känner mig så stolt över mig själv när jag läser den här ff:n...

kom igen med mera

Här har ni det nya kapitlet! Hoppas ni gillar det!

Kapitel 15


Hermione


Hermione drack precis upp det sista av sitt te när Harry och Ron dök upp.
”Morn Hermione…” sade Ron och kvävde en gäspning.
”God morgon Hermione!” sade en betydligt piggare Harry och slog sig ner mittemot henne.
”God morgon killar!” svarade Hermione glatt samtidigt som hon plockade upp sitt schema. Hon studerade det och såg att det första de hade på dagen var trolldryckskonst. Med Draco.
Hermione log, de hade haft det bra igår. Efter allt gråtande, men det hade både varit bra och givande att prata om allt som hänt de senaste åren.
”Hermione!” utropade Harry och vinkade med handen framför ansiktet på henne. ”Hör du på vad jag säger? För det verkar inte riktigt som det.”
”Ja, du ser jättekonstig ut” fyllde Ron i. ” För det första stirrar du ner i bordet och plötsligt börjar du att le, och i nästa sekund ser du jätteledsen ut.”
Hermione rodnade.
”Tankarna gled bara iväg åt alla håll och kanter” sade Hermione och försökte skratta bort det, men det lyckades inte riktigt.
” Okej, men i alla fall…” sade Harry och började prata om Snapes uppsats. Hermione hängde med i samtalet men hon lyssnade ändå inte.
Draco såg henne nämligen i ögonen och fjärilarna i magen hade förökat sig och blivit minst tusen stycken, och ingen av dem kunde vara stilla.

”Idag vill jag att ni ska framställa fridsdrogen” sade professor Snigelhorn när de var nere på trolldryckslektionen. ”En ganska komplicerad trolldryck men försök att göra så gott ni kan. Varsågoda att börja!”
Det blev ett väldigt tumult när alla gick mot förrådet för att plocka på sig ingredienser till brygden. I trängseln vid förrådet kom plötsligt Draco fram vid Hermiones sida och stack en lapp i handen på henne. Hermione stoppade snabbt ner lappen i fickan och lyckades på något sett komma fram till ingredienserna och plockade på sig det hon behövde.
När hon var tillbaka vid sitt tomma bord plockade hon upp lappen och läste den.

Kan vi mötas ikväll igen?
I astronomitornet vid klockan halv 8?
Din Draco

Hermione log, han hade skrivit ”din Draco”. Hon sökte upp Draco med blicken och när han såg åt hennes håll nickade hon. Draco log.

En och en halvtimme senare hade Hermione en trolldryck som det steg upp glittrande ånga ur. Men trots att Hermiones brygd var mer än bra, var Harrys perfekt. Han hade följt ”Prinsens” instruktioner igen.
”Åh, mr Potter! Tveklöst den bästa brygden! Du kan ju inte annat än ärvt din mors begåvning…” Och snigelhorns lovord sköljde över Harry igen.
Det var inte bara Hermione som surnade till av Harrys framgångar, Draco och Ron såg heller inte särskilt glada ut.
Hermione förstod inte, on hade följt instruktionerna till punkt och pricka och ändå var hennes bara medelmåttig i jämförelse med Harrys. Hermione förstod det helt enkelt inte.