Rollspelare & Wolfy prs

Jason spände sina käkar och la väskan i baksätet innan han började köra under tystnad. Han avskydde att det kändes som ett avslut, han visste inte ifall han skulle klara sig utan henne.

Leah tittade bestämt ut genom bilrutan, visste att hon skulle börja gråta om hon så mycket som såg på honom. Bilfärden var alltför snabbt slut och hon kom inte på någon anledning att sitta kvar heller.
”Tack,” sa hon bara och sträckte sig sedan efter sin väska från baksätet.

Jason nickade lite och granskade henne en stund innan han tog en av pistolerna han hade på sig.
"Vet du hur man använder?" frågade han och kollade på henne, han hade inte hunnit ta hand om Damon än och han ville inte att Leah skulle vara försvarslös ifall han gjorde något.

Då han tog fram en pistol och frågade om hon visste hur man använde en, skakade hon direkt på huvudet. Hon hade aldrig skjutit med en sådan förut, inte ens hållit en i handen.

"Okej skitsamma. Om Damon någonsin kommer så siktar du mot hans ben eller axel och skjuter, sen ringer du mig direkt. Det spelar ingen roll ifall vi inte pratat på två dagar, två år. Jag bryr mig inte, ifall du någonsin använder den här ringer du och om jag inte svarar ring Scott." sade Jason och räckte över den.

Hon insåg inte att hon grät förrän hon kände en tår alldeles intill sin mungipa. Hon visste inte varför hon kommit hit egentligen eller vad det skulle föra med sig för konsekvenser. Det här kanske var sista gången på länge hon skulle höra Jasons röst och det gjorde henne så ledsen att inse att hon kanske förlorade honom. Kvickt föste hon ner pistolen i sin väska innan hon klev ur bilen, vinkade bara lite med handen som hejdå då hon inte klarade av att se på honom innan hon skyndade sig fram till dörren.

Jason rynkade på pannan då hon bara lämnade hans bil, han hade tänkt ge henne en puss men den blev inte av. Han såg efter henne och gasade därifrån istället, bad tyst att han skulle träffa henne igen.

Till all tur var inte hennes föräldrar hemma, deras frågor var det sista hon behövde höra på och försöka svara på just nu. Hon la sig ner i soffan och la en arm över ögonen, ville helst sjunka genom golvet där och då.

Jason gasade in mot staden och spände sina käkar, visste inte riktigt hur han skulle lösa sin plan men han behövde göra något.

Det slutade med att hon somnade på soffan och vaknade först senare på kvällen då hennes föräldrar kom hem. Förvånade över att se henne där var de men frågade ingenting utan tyckte bara det var roligt. Kanske de såg på henne att hon inte ville besvara några frågor, att hon saknade ork till det.