Förändrad värld Lupple & Medi

(Du menar Rafael?)

Theodore suckade tungt. Nu var väl Rafael för hård? Ja hon hade gjort fel men det var svårt att hitta trogna. Hon var säkert trött och han tog hans hand.
"Inte så hård broder." sa han lugnt.

"Ja låt oss." Hon lutade sig mot hennes axel.
Hon var så underbar.

Dörren öppnades och hon reste sig försiktigt. Neg djupt för honom. Hon knäppte händerna framför sig.

(Såklart jag menar )

Han suckade lite. Nickade mot sin broder. "Men vi kommer att förlåta dig. Hjälp flickorna med badet nu." Sa han med en mjukare ton och hon neg, tackade dem oändligt innan hon försvann.

"Jag tänkte inte sparka henne. Hon har jobbat länge hos oss. Jag kommer att belöna henne för hennes ärlighet." Lovade han sin broder.

"Jag kanske ska be dig om råd oftare. Du är klok." Log han och smekte henne över håret.

Han log svagt och nickade.
"Det är bra. Vi ska ju bygga den där bostadsbyn så vi måste ha folk som bor där." sa han och nickade.

Flora log bakom masken och nickade.
"Om ni vill det mästare." Hon ville så hemskt vara honom till lags. Det var bättre än att straffas.

Han nickade. "Jag vet. Jag vet. Men detta får inte sprida sig. Vinden. Hon kunde ha tagit sig vart som helst. Varför var det ens upplåst?" Suckade han och gick upp på vinden med sin bror i släptåg.

Han log. "Det vill jag. Vi ska åka hem. Gå på toa först." Log han.

Aurora lekte lite med Rhiannons hår. "Du. "Började hon men tystnade snart.

"Jag vet inte." Sa han och gick efter och såg sig om.
"Det känns konstigt att alla var hos Rhiannon. Så högt skrek hon väl inte? Hon måste ha spräckt någons öron...."

"Det ska jag mästare." Hon neg för honom innan hon gick mot toaletten. Väl tillbaka ställde hon sig vid hans sifa.

"mmm?" Frågade hon och slöt ögonen.

Han ryckte på axlarna. "Ja jag tycker också det låter konstigt. Tycker hennes olycka också är konstigt. Har de planerat detta? Flickorna?" Undrade han oroligt. "De kanske bara var rädda att hon skulle dö på deras vakt, Rhiannon alltså?" Sa han tvekande.

"Då går vi." Log han och gick med henne mot hissen.

"Jag är bara glad att du är här med mig." Log hon.

"Varför skulle hon göra sig själv ill? Det låter helt befängt egentligen. Hon är nog inte den som vill göra det." Han gick sedan mot Rafaels kontor.

Hon gick vid hans sida och såg sedan på sin mästare.


"Samma för mig." Hon hörde att en piga kom och de börfjade bli tvättade och hon såg på Aurora.
"Det ska bli tydligen en fest om en vacka. " Sa hon tyst.

Han nickade. "Du har helt rätt. Det var en olycka." Sa han lugnare. "Vad ska du göra åt Aurora?" Undrade han tyst och såg på honom.

Aurora såg på henne. "Vem har sagt det?" Undrade hon nyfiket.

"Få ut sanningen.." Sa han med en len röst.
"Jag har några trix." Sa han sedan och nickade.

Hon log sedan.
"WÉn av igorna. de ville väl trösta mig..." sa hon tyst.

Rafael skrattade lågt. "Stackars flicka." Flinade han och gick in på sitt kontor.

"Spännande. Sa de något mer?" Undrade hon och kände sig lite upprymd över detta.