Tittade för ett par dagar sedan klart på New Who, ska nu se mitt första avsnitt av Classic O.O
8 jan, 2014 16:39
Borttagen
Skrivet av Mikaela120: Tittade för ett par dagar sedan klart på New Who, ska nu se mitt första avsnitt av Classic O.O
Åh Classic ♥
Älskar första doktorn ♥
Bara en varning. Det är teaterskådespel, inte film- och TV-skådespel som vi är vana vid idag. Specialeffekterna får mig att skratta ibland och kvinnorna är hopplösa. Men trots detta gillar jag första doktorn och hans era. Och det är på något sätt mysigt att se på en TV-serie från så länge sen.
Skrivet av Mikaela120: Tittade för ett par dagar sedan klart på New Who, ska nu se mitt första avsnitt av Classic O.O
Åh Classic ♥
Älskar första doktorn ♥
Bara en varning. Det är teaterskådespel, inte film- och TV-skådespel som vi är vana vid idag. Specialeffekterna får mig att skratta ibland och kvinnorna är hopplösa. Men trots detta gillar jag första doktorn och hans era. Och det är på något sätt mysigt att se på en TV-serie från så länge sen.
Jag förväntade mig inte att skådespelet skulle vara lika bra, men hittills gillade jag det väldigt mycket Tror inte jag kommer ångra att jag började titta på Classic
Någon la upp detta i Whovians gruppen på facebook.
[observer att det hela är satiriskt!!]
Spoiler: Tryck här för att visa!En hyllning.
Jag är lycklig över att jag äntligen hittat en tv-serie med underbara förebilder och en perfekt romantik - Steven Moffats era av Doctor Who! Jag har tidigare tittat på avsnitten från 2005 till 2010 men det föll mig helt enkelt inte i smaken, kvinnorna var alldeles för självständiga innan Moffat tog över. Men Moffats Doctor Who är själva definitionen av hur jag tycker att män ska behandla sina kvinnor! Som kvinna går mitt liv ut på att hitta en man och det är inte riktigt fullbordat förrän jag hittat någon att avguda och som jag kan skaffa barn med. Just barnalstrandet är en viktig del i tanken på en familj – att bli mamma är det ultimata målet i mitt liv och kan jag inte föda barn och vara en riktig mamma är jag ingenting värd och förtjänar helt enkelt inte min fantastiska man.
Jag behöver inte heller oroa mig för att få psykiska men av jobbiga händelser som inträffar i livet (som om det skulle visa sig att jag blivit bortförd av utomjordingar som hållit mig nedsövd genom en hel graviditet, fått genomlida en förlossning ensam och rädd och sedan fått se mitt barn bli taget ifrån mig och uppfostrad till att döda) – min man kan helt enkelt bota mig med sin blotta existens.
Jag har alltid drömt om att bli uppvaktad genom att bli förföljd av en man tills han övertalar mig om giftermål, och att bli förvarad i en låda (antingen bildligt talat i en fängelsecell eller i en, tro det eller ej, riktig låda!) under tiden som han inte har tid med mig. Mitt liv ska kretsa kring min man, annars finns det ingen mening med det hela. Tack Moffat och alla andra inblandade i produktionen av Doctor Who för att ni skapar något med så fantastiska värderingar; alla karaktärer är så realistiska porträtt och helt fantastiska förebilder!
ILY
9 jan, 2014 16:51
Borttagen
Skrivet av EMELESEL: Någon la upp detta i Whovians gruppen på facebook.
[observer att det hela är satiriskt!!]
Spoiler: Tryck här för att visa!En hyllning.
Jag är lycklig över att jag äntligen hittat en tv-serie med underbara förebilder och en perfekt romantik - Steven Moffats era av Doctor Who! Jag har tidigare tittat på avsnitten från 2005 till 2010 men det föll mig helt enkelt inte i smaken, kvinnorna var alldeles för självständiga innan Moffat tog över. Men Moffats Doctor Who är själva definitionen av hur jag tycker att män ska behandla sina kvinnor! Som kvinna går mitt liv ut på att hitta en man och det är inte riktigt fullbordat förrän jag hittat någon att avguda och som jag kan skaffa barn med. Just barnalstrandet är en viktig del i tanken på en familj – att bli mamma är det ultimata målet i mitt liv och kan jag inte föda barn och vara en riktig mamma är jag ingenting värd och förtjänar helt enkelt inte min fantastiska man.
Jag behöver inte heller oroa mig för att få psykiska men av jobbiga händelser som inträffar i livet (som om det skulle visa sig att jag blivit bortförd av utomjordingar som hållit mig nedsövd genom en hel graviditet, fått genomlida en förlossning ensam och rädd och sedan fått se mitt barn bli taget ifrån mig och uppfostrad till att döda) – min man kan helt enkelt bota mig med sin blotta existens.
Jag har alltid drömt om att bli uppvaktad genom att bli förföljd av en man tills han övertalar mig om giftermål, och att bli förvarad i en låda (antingen bildligt talat i en fängelsecell eller i en, tro det eller ej, riktig låda!) under tiden som han inte har tid med mig. Mitt liv ska kretsa kring min man, annars finns det ingen mening med det hela. Tack Moffat och alla andra inblandade i produktionen av Doctor Who för att ni skapar något med så fantastiska värderingar; alla karaktärer är så realistiska porträtt och helt fantastiska förebilder!
ILY
Tack säger jag för det är jag som är "någon" kul att det blev så pass mycket respons, och att folk faktiskt (hittills) hållit sig någorlunda lugna i kommentarsfältet var också skönt
Jag började titta på Classic Who förra året men jag slutade någon gång under sommaren när mina hörlurar gick sönder och har alltså inte tittat sedan dess fastän jag har nya hörlurar nu. Nu börjar jag dock bli sugen på att börja titta igen men jag skulle samtidigt vilja titta på Torchwood vilket naturligtvis innebär att jag inte tittar på något av dem.
Jag vet egentligen inte riktigt vad jag vill komma med det här. Vad ska jag göra? Fortsätta titta på Classic Who eller titta på Torchwood?