De utvalda

"Han kommer inte hata dig för det Eletha" sa Ethan samtidigt som Simon tog tag i hans finger. "Du menade det ju inte...Du behöver inte bli så upprörd över det" sa han ömt och kysste henne. Simon lät, som om han också ville vara med och gosa.

"Mm, du har väl rätt." sa hon lågt och såg på Simon, "Förlåter du mig?" mumlar hon och Simon jollrade något, han verkade glad så det gjorde han nog.

Ethan log lite. Han kramade om Eletha och Simon. "Hm, jag kanske borde flytta på Simon lite, jag vill inte att han ska få feber" sa han sedan och lyfte upp pojken igen.

"Bra, han får inte bli sjuk." säger hon men ler nu lite, Simon var inte arg på henne, varför skulle han?

Ethan höll i Simon så hans huvud var mot hans axel. "Säg till om du vill ha något, annars ska jag låta dig vila ifred" log han mjukt och grimaserade lätt då Simon drog i hans hår.
"Han verkar tycka om att retas...".

"Mm, tack lämna glaset här." sa hon bara och kröp ihop under täcket och log lite, "Glad att det inte är mitt hår." skrattade hon lätt.

Ethan ställde ner glaset vid henne och tog försiktigt Simons hand ifrån sitt hår. "Nåja, han drar inte så hårt i alla fall". Han gick ut ur rummet till köket igen.

Eletha somnade strax då de lämnat henne och trots febern sov hon nu lugnt och fridfullt vilket var något hon behövde.

Ethan åt mer gröt, varannan sked gav han till Simon som hungrigt åt upp. Det var mysigt, att far och son sitta och äta tillsammans...
Tillslut var de båda mätta. Han bestämde sig för att tvätta dem båda. Så han började koka vatten på spisen och gick ut för att hämta baljan med Simon.

Eletha sov undertiden hon var trött och hennes kropp behövde återhämta sig, så hon bara sov lugnt.