Life - Lupple & Medi PRS

"Kommer det att gå bra för dem? Jag menar att..." Han bet sig i läppen och svalde.
"Du vet säkert vad jag menar." Hans röst darrade och han svalde hårt igen.
"Jag vill bara höra att de är okej. "
Han såg sedan bort.

Sammy såg hans oro, hörde hans oro- nästan kände den och han nickade sakta. Deras sida hade inte förlorat en enda ännu, men det var skadade. Inte allvarligt men, han tittade bort från Ethan och stirrade tomt ut i luften och gnydde tyst. Gabriel var illa ute men Mi räddade honom men han verkade ha ont. Sammy slöt sina ögon och skiftade tillbaka till mänsklig form. "De är okej. "Viskade han lugnande innan han blev varg igen.

Han nickade och reste sig.
"Jag ska se till att vara säker. Annars kommer Mi att ha dig som slagpåse." Han försökte le men det blv inget. Han suckade och gick för att lägga sig.

Sammy nickade mot honom följde honom in i rummet för att grundligt undersöka det innan han gick ut och satte sig i korridoren igen. De båda människorna var här, de levde.

Han log och somnade senare.
En av vargarna bet hårt i vampyren som attakerade och morrade doft. Detta var inte bra. De var tvungna att skydda de små. Med ett knakande ljud bet vargen av armen på vampyren och hoppade på för att riva sönder nästa.
Striden höll på tills solen började att komma upp.

Mi var absolut inte tillräckligt stark, men skogen var deras vän som älvorna lovat. Och dolken var fantastisk, ett litet snitt och de föll döda. Det var många förluster- vampyrer som vägrade att ge sig men när det närmade sig solen så hade några gett upp. De kapitulerade. Mi ställde några frågor innan hon tog deras ringar och såg dem rusa in i slottet och föll sedan till golvet- i dvala. Hon såg sig omkring. Hotet var avvärjt. Ingen varg var död men de var skakade men den som var mest skadad var helt klart Gabriel. "Ta honom till Olivia. "Bad hon innan hon tog sig in i slottet och drog med sig en sovande vampyr efter den andra ned till källaren och fängslade fast dem med silver och låste dörren.

Vargen nickade och tog honom med sig och kraffsade på dörren. Olivia hade knappt sovit och öppnade dörren och blev likblek.
"Nej nej nje!"
Hon sjönk ner på knä och rörde vid Gabriel nnan hon reste sig och började se efter vad hon hade och tog sig ut och började att försiktigt ta bort allt blod och såg oroad ut.
"Älskade?"

Sammy skyndade sig efter ned och såg på Gabriel. Klart han hade ont. De alla kände ju hans smärta. Gabriel skiftade från människa till varg och sedan tillbaka igen. Vid femte skiftningen så lyckades han stanna som människa. "Olivia. "Viskade han och försökte röra vid henne.

"Shhyyy min älskade." Hon kunde inte få in honom men hon tvättade hans sår och bredde på salva och gav honom som skulle likna te.
"Såja sov en stund." Hon drog handen genom hans päls.
"Jag är här. Nu beskyddar jag dig."

Han log svagt och skiftade tillbaka till varg. Sammy bet tag om hans nackskinn och drog in honom längre in i huset. Mot vardagsrummet och släppte taget när han låg lite mer vad man kunde anta var bekvämt.