In the dark PRS Vidomina & Medi

Hon slog sig ner och nickade svagt.
"Wilhelm är stark. han kan skydda mig." Viskade hon ch tog emot koppen. Sakta började hon att dricka och log mjukt och såg inte mot Vincents håll. Något skrämde henne med honom.
"Ja det låte rsom en bra ide. " Viskade hon och drog handen genom håret.

"Wilhelm? Han är en människa. Han är svag. Låt vakterna skydda dig. Låt Bella hålla dig sällskap. Jag upplever att hennes sällskap lugnar dig? Tara kanske också? De ska inte behöva vara i strid. Jag behöver vampyrer och mina vakter i fronten.", sa Ivan och sänkte volymen med de sista orden. Han lade ifrån sig besticken på sin tallrik och lutade sig tillrätta i sin stol. Han såg från Vincent till Alice.
"Alice... Inte vill du väl tillbaka till riket? Säg att du vill vara kvar här- hos mig? I mitt slott? Där du kan leva gott, ha din egen våning och aldrig behöva oroa dig för nödvändigheter? Jag tar hand om dig."

Hon såg på honom och nickade svagt.
"Ja Bella är snäll." Hon såg på honom och en oroad rynka spred sig i hennes ansikte.
"Vad menar du?" Hon såg på Pul komma in och lade huvudet på sned.
"Lord stör jag?" Han bugade sig.
"Jag har gjort iordning en rustning till er. Med magi i."

Ivan såg upp mot Alice. Iakttog henne när hon verkade orolig och suckade därmed högt. Han hade inte menat att oroa henne så. Tvärtom. Han hade hoppats att Bella skulle vara hennes trygghet. "Jag försvarar dig.", sa han därför kort när Pul visade sig inne i matsalen. "En rustning? Jag hade inte väntat mig det, Pul. Men du har säkert rätt, jag kanske behöver en. Tack, då.", sa han och nickade åt Pul. Han reste sig besvärat. "Roa mina gäster, Pul, så ser jag efter rustningen du har gjort i ordning åt mig." Han ursäktade sig och lämnade rummet.

Pul hajade till och såg på de tre männen och sedan en... pojke? Han lade huvudet på sned och såg sig sedan om.
"ej vad vill ni höra?" Frågade han och såg mot Alice som drack av chokladen.
"Ni ska skydda Alice som ni vet."

Sergej, Lafayette och Miguel verkade inte intresserad av Vincents och Ivans förflutna. Eller deras relation. "Visa oss våra rum, det är kväll, och snart, vem vet, när de slår till? Vi behöver samla vår energi. Om det finns bad och en säng är vi nöjda- säg mig, finns det?", sa Lafayette och de andra nickade långsamt instämmande.

"Självklart. Jag hörde att det gjorde i ordning rum till er. Om ni följer med mig." Han såg mot Alice och log.
"Ska du komma Alice?"
Hon nickade och reste sig och kom fram till honom och Vincent kom efter oc såg på honom.
Han skulle minsan ha hennes blod.

Lafayette, Sergej och Miguel verkade inte lika utåt som Vincent. De var anonyma, talade inte när det inte behövdes och gjorde inte så mycket mer väsen av sig. De föredrog att utföra deras plikter och skyldigheter och hoppades på att komma därifrån så snart som möjligt för att återvända hem igen.
"Vi tackar för gästvänligheten.", sa Lafayette som verkat ta sig på rollen som deras talesman.
De tystnade när de gick efter Pul. Särskilt när Alice kommit ikapp de. De alla var ju medvetna om Alices magiska blod. Och alla kände de en lust efter att smaka på det.

Han nickade och började att gå och mötte Bella i trappuppgången.
"Bella tar du med Miss Alice till hennes kammare?"
Bela log, nickade och tog Alice och började att gå.
Med en nyfiken blick såg Vincent efter dem och log sedan. Han skulle bannemig få de andra med sig. De behövde energi och att sova var inte en chans.

Vampyrerna växlade blickar mellan varandra. De vara överens. Ivan skulle inte få behålla Alice för sig själv. Hennes blod var för värdefullt. Och de kanske dessutom kunde vara deras räddning. Hennes blod hade kraft, så mycket visste det.
När Vincent ögnat Alice såg Lafayette och de andra mot honom. "Sedan, efter rundturen, Vincent. Så tackar vi vår gäst för gästvänligheten.", sa Lafayette och såg från Vincent till Pul igen. Han ville ju inte att Pul skulle förstå vad de hade planerat. Pul hade ju kanske makten att stoppa de.