De utvalda

Ethan fick tillslut upp sista knappen och drog av henne skjortan. Han böjde sig upp och kysste henne. "Jag älskar dig" mumlade han.

Eletha log och sedan fortsatte de bara, hon älskade honom så och slutligen låg de i varandras armar.

Ethan kände sig väldigt trött efter allt, arbetet på åkern, middagen och sin familj. Men det var en skön trötthetskänsla. "Det här är perfekt" mumlade han till Eletha och drog henne närmare sig.

"Mm, eller hur." sa Eletha trött och la armen om honom. Även hon var trött, men det var härligt att ligga vid honom som förr.

Ethans andetag var redan väldigt långsamma. "Jag hade aldrig trott att det här var möjligt" mumlade han innan han slöt ögonen. Strax efter det somnade han.

Eletha tänkte fråga vad, men han somnade strax efter och likaså gjorde hon. De båda var utmattade av dagens händelser.

Ethan sov tungt och tyst. Aldrig hade han sovit så bra sedan han var hos sin familj igen. Han drömde inte ofta mardrömmar längre, även om han inte gjort det så mycket förut också.
Simon vaknade mindre och mindre mitt i natten. Men plötsligt så vaknade Ethan till av gråt. Som i trans satte han sig upp och gick fram till vaggan.

Eletha hörde Simon även hon, men Ethan var på väg så hon satte sig bara upp.
"Vagga honom bara." mumlade hon trött och såg på dem, kunde de aldrig få sova en hel natt?

Ethan svarade inte. Om man kollade noga på honom så såg man att han inte var helt vaken, utan nästan sovande. Som om han gick i sömnen. Han la en hand på vaggan och började långsamt vagga.

Eletha mumlade något och ställde sig upp, "Gå och sov." sa hon och ledde honom till sängen. Hon tog sedan Simon och vaggade honom, och såg till att Ethan somnade.