Förändrad värld Lupple & Medi

"Det är en bra plan." sa hon och såg sig om.
"Vart ska de vara då?" Frågade hon.

Hon såg ner och hon skämdes. Pulsen var lika hög som innan och hon vågade inte höja blicken.
"Jag är inte van mästare...."

Hon funderade lite. "Jag vet inte än."Viskade hon tyst. "För att utväxla brev i handen känns oerhört farligt."Viskade hon.

Han stirrade trött på henne. "Skyll inte ifrån dig." Väste han och knackade i taket och bilen började att rulla.

Hon nickade. Det kunde hon hålla med om och tog hennes hand.
"Kom." Viskade hon tyst.

Flora såg ner och knep ihop ögonen. Hon hade gjort bort sig. Det som hade fungerat så bra och hon kände sig nu livrädd.

Aurora kramade hennes hand och reste sig upp hon också. "Vi måste ha en historia om varför vi är ute ur rummet."Viskade hon innan de nådde dörren.

Han tittade argt ut genom fönstret. Knackade otåligt på sitt knä och kände bilen rulla framåt. Utåt.

"Det måste vi inte?" Sa hon och log.
"Vi bor här och har med all rätt att gå nästan vart vi vill. De kan inte tvinga oss att bara vara i våra rum." Sa hon tyst.

Det kändes som en evighet men hon kände hur bilen saktade in innan de började rulla igen, denna gång sakta innan de stannade och hon såg upp. De var vid kliniken och hon tog på sig masken, Knäppte loss sig innan hon såg mot sin mästare.
"Får jag öppna dörren åt er?"

Hon nickade sakta. Det lät sant. Det lät som rätt sak. "Du har rätt."Viskade hon och öppnade tyst dörren och klev ut ur rummet.



Han såg på henne. "Nej. Du ska sitta här. Du drar skam över mig." Sa han irriterat och gick ut ur bilen och försvann in på kliniken.

Hon log svagt och började se sig om. De kunde inte gömma lapparna under saker där städarna kom åt.
"I våra rum? Men där är det inte bra.."

Flora såg skamset ner och hon nickade igen. Hon kände hur bilen rullade ner till ett garage och hon lutade sig tillbaka. Det fanns en privat hiss upp men det viste hoon inte och hon lade armarna om sig. Snyftade till och kände hur ensam hon blev när föraren lämnade henne.

"Absolut inte. Vi måste hitta något ställe som...är oviktigt för våra herrar och personalen."Viskade hon.


Allan klev in på kontoret och möttes av flera läkare. Det hade varit en incident och han behövde lösa den.

Hon nickade och såg sedan sig om.
"Ska vi kolla i spelrummet?" Frågade hon tyst.

Flora såg fortfarande ner och såg hur garaget snart släktes och hon sattes i totalt mörker.


"Doktorn.." En sköterska gav honom papper.
"De..." Hon gjorde en paus.
"Du kan ju se själv...."

Aurora nickade. "Ja, smart." Sa hon glatt. Och vände stegen ditåt. Med Rhiannon i släptåg.

Allan stirrade på pappret. Han läste vad som skett men stirrade ändå på henne. "Berätta för mig." Befallde han. Hur hade de låtit detta ske?