Är det svårt att älska och bli älskad?

Aa bra ju du är bäst Åå att skriva

Danke Shön!

Matiiiiildaaaa!! DU ÄGER! ♥

hahah taack! blir superglad ♥

Kapitel 20

Jag gick och satte mig på läktaren ganska högt upp. Arenan började så småningom fyllas på folk och rösterna blev allt fler och högre.
Jag var nästan riktigt nervös över hur det skulle gå, jag hade ju aldrig sett på en Quidditch match. Jag såg att Malfoy gav mig sura och irriterande blickar, men jag kunde ju inte förstå varför. Vad hade jag gjort honom? borde det inte vara jag som var sur på han istället? Dem funderingarna avbröts när en röst började prata i en mikrofon. Men vänta här nu, var det Lee Jordan? Jag tittade mig runt och såg att han stod bakom ett trä bord och mycket riktigt rörde han munnen i mikrofonen.

- Hej! välkomna till årets första Quidditch match mellan Gryffindor och Ravenclaw! ropade han och hejar ropen ekade högt i luften.

- Får jag be att dem båda lagen kommer ut på planen. Och nu dånade det högre än någonsin när lagen kom ut. Höga busvisslingar och stora banderoller fyllde arenan.

Jag blev alldeles lycklig när jag såg George stega in på planen bredvid sin tvilling. Dem var faktiskt riktigt stiliga i sina röd guldiga kläder och varsin kvast i högra handen.

Lag kaptenerna skakade hand och strax där efter var dem alla upp i luften. Vinden fläktade genom deras hår och det så så mysigt ut. Jag fick en känsla av frihet när jag tittade på dem, det var som om det var jag som flög där upp och den kalla vinden piskade mot mina kinder som blivit rosenröda.

Fast det var svårt att hinna med vad alla gjorde men plötsligt brast all Gryffindor elever ut i applåder, vi hade gjort mål och fått 10 poäng.


Alla Gryffindors elever firade segern långt in på natten och tvillingarna hade sprungit ner i köket för att hämta kakor, chips, godis och honungs öl. Vi åt så det nästan stormade ut ur öron på oss. Men jag var lyckligt, riktigt lycklig.

So god :3

Awesome!!!! ♥

Brabra

Asbra! MEEER! *bevakar..*

Jättebra!
Skriv mer!
Men stressa inte...