Reversed roles(Dragon Fantasy)

Jack kände sig stressad och ville bara komma tillbaka till slottet. Han såg hur mycket hästen betydde för henne men ville bara att hon skulle tänka på sig själv med.
Då hon äntligen kommit upp skulle han plötsligt börja leda hästarna då hon föll. Snabbt tog han emot henne, han tappade nästan balansen på köpet men han lyckades fånga henne. "Åh nej" stönade han låg och såg sig om, vad skulle han göra nu? Tillslut försökte han lägga henne uppe på hästen, om hon åtminstone var där uppe kunde han leda dem tillbaka till slottet.

Sabina låg avsvimmad på hästen men var kvar åtminstone. Sin häst liv betydde mer än hennes eget och det betydde inget. Hon hoppades på att döden skulle komma och ta henne nu, att alla hon lämnade bakom sig fick det bra.

Jack började leda dem tillbaka och var mycket lättad då de såg slottet. Han stannade för en sekund och kollade henne så hon var kvar och levde innan han skyndade den sista biten. Stalldrängar kom ut och hjälpte till med hästarna och två tog och bar in Sabina och en tredje kallade på doktor. Mitt i allt stod Jack och såg efter Sabina och hoppades hon skulle bli okej.

Efter några timmar var Sabina åter vaken. Hon låg i sängen i ett vitt linne, hennes huvud var omlindat med bandage och det blonda håret flöt över kudden. Hon kallade till sig Jack och väntade på honom.

Jack hade börjat jobba igen men tänkte på Sabina hela tiden, de fick inga besked i köket men alla visste vad som hänt deras ägare. Då kvällen kommit och de precis gjort middag fick han meddelandet att han skulle infinna sig hos henne och han tog med sig en tallrik med mat innan han tog sig till Sabina.
"Miss? Hur mår ni?" undrade han och ställde tallriken vid henne.

Sabina såg blek ut men i övrigt bra.
"Hjärnskakning sa doktorn." sa hon och visade att han kunde sätta sig på kanten av sängen. Hon svarade inte direkt på hans fråga eftersom det handlade om hennes mående och det visste hon inte.
"Hur är det med Aravis?" frågade hon istället med oro i rösten.

Jack satte sig vid hennes sängkant och tog en bit potatis och kött på gaffeln och satte det vid hennes mun så hon skulle äta. "Hon mår bra, stalldrängarna tar hand om henne" mumlade han då han sett det innan han börjat jobba igen. "Varför kallade du mig?":

Sabina vände först bort munnen från maten, men gav sig till sist och åt, det var tydligen viktigt för honom. Hon nickade och log lättat då hon visste att Aravis mådde bra.
"Jag ville tacka dig för att du hjälpte Aravis till stallet. Sen ja, att du tog med mig också." sa hon enkelt men det hördes att hon kom på andra plats och att hon helst hade velat dö där borta.

Jack log svagt och gav henne mer mat. "Så lite så miss, är det inte mitt jobb? Vad skulle jag vara för en person om jag bara lätt någon dö framför mig?" mumlade han och gav henne sedan vin.

Sabina tog glaset och drack men svarade inte med en gång.
"Så du gjorde det för ditt jobbs skull?" frågar hon och undrar hur många av tjänstefolket som önskade av med hennes liv.