ORP: The 4 elements

Miranda
- För att jag bara gick så där. Säger jag ångerfullt.

Zoey
Jag vaknar med ett ryck, och märker att Miranda, Viola och Cat är borta. Vad fan har du gjort? Jag virrar omkring runt om skolan, och snart hittar jag dem.
"VAD FAN HAR NI GJORT!?", skriker jag och börjar darra av ilska.

Miranda
Jag rycker till när jag hör hennes arga röst.
- Jag... Jag vet inte ens vad jag ska säga och sjunker ner på huk på marken. Chocken har börjat släppa, och jag är rädd. Väldigt rädd.

Zoey
"Erkänn. Du tycker inte om mig", säger jag och suckar. Så dum du är, Zoey, så dum.

Miranda
Jag förstår inte ens vad hon pratar om i förvirringen.
- Va? Säger jag dumt.

Zoey
"Du blir skrämd av mig", säger jag och tittar ner på mina fötter.

Viola:
"Va?", ekar jag. Tror hon att..? Nej jag skulle aldrig.
"Zoey, det är inte som du tror", säger jag lugnt men känner paniken växa inom mig igen.

Miranda
Jag förstår fortfarande ingenting.
- Alltså... Säger jag förvirrat. Jag är inte rädd för dig, jag är rädd för honom. Du är inte läskig..?

Zoey:
Jag vänder mig, och rusar iväg. Hon förstår inte, jag känner hennes rädsla. Morgonsolen bländar mina ögon när jag sätter mig i det öppna fönstret. Ensamma tårar faller ner över mina kinder.

Miranda
Jag förstår ingenting, och jag känner att det här är viktigt men jag är så otroligt trött och rädd. Jag reser mig långsamt upp och ser hjälplöst på Viola.
- Vad... Menar hon?