Harry och gänget möter marodörerna

Känner mig tvungen att lägga upp ett kapitel även fast det är hur kort som helst.

Kapitel 14.

En vecka gick, ingenting speciellt hände. Allt var som vanligt, förutom ett undantag. Man såg aldrig James och Lily utan den andre. De var som magneter, drogs alltid till varandra. På fredag var det dags för den årliga Julbalen, alla hade någon att gå med förutom Harry. Iallafall så kändes det så. Ron skulle gå med Hermione, James med Lily, Sirius med Catherine, Remus skulle med någon Ravenclawflicka till och med Eddie hade hittat en tjej.

- Kom igen, någon måste du gå med. Kommer du inte ihåg var förra julbal när vi bara satt och hade tråkigt? Så vill du ju inte ha det igen! uppmuntrade Ron Harry vid frukostbordet.

- Det har du rätt i, svarade Harry. Men vem skulle vilja gå med mig?

- Tjejen därborta har tittat på dig en hel del, Ron nickade diskret med huvudet bakåt. Harry såg henne direkt eftersom hon närpå stirrade på honom.

- Men hon är ju en Slytherin, väste Harry.

- Jag försöker bara hjälpa dig.

In genom dörrarna kom Hermione. Hennes hår såg alldeles vilt ut och hon hade ett förväntansfullt uttryck i ansiktet. Hon gick rakt mot Gryffindorbordet och den lilla gruppen som satt där. Hon slog sig ner bredvid Remus och vände sig mot Harry och Ron.

- Jag tror jag vet det nu! utbrast hon glatt.

- Vadå? glufsade Ron.

- Vad Pettigrew gör, jag tror inte att Snuffles och Remus inte berättade hela sanningen för oss.
När Remus hörde sitt namn nämnas vände han sakta på huvudet och lyssnade.

- Antingen för att det inte ville eller för att de inte visste, iallafall. Jag tror Pettigrew är försvunnen för att han har sökt sig till Vold...emort. Men ser tydligt att han inte känner sig som att han passar in. Han känner nog att han vill vara viktig.

- Du är ett GENI Hermione! utropar Harry.

- Instämmer, säger Ron.

- Sen så är han så svag och korkad så han kommer följa Voldemorts minsta vink utan protest, och sen. Ja, ni vet, Hennes blick blev genast lite sorgsen men hon blinkade bort det snabbt.

- Sååå..

- Jag tror inte det finns någonting vi kan göra Harry, tiden går inte att ändra på. Den händelsen har en för stor roll i tidslinjen.

- Ahh..

Vänta nu, Pettigrew och Du-Vet-Vem och sen, vad då sen? Tiden går inte att ändra på, vad menar hon med det? Remus tankar blev allt mer invecklade. Harry heter Potter i efternamn och ingen har kunnat undgå att hans ögon är så skrämmande lika Lilys. De...de måste vara från framtiden. De måste ha rest i tiden. Men varför och hur?

Sen passar jag även på att säga God Jul till er alla, underbaringar! ♥

Awsome tack tack och tack för att du lägger upp ett nytt kapitel!♥

Awww ♥

Jättebra och spännande! God jul till dig också ! ❤❤❤

Superbra.

Taack ♥

Awesome kapitel, längtar till nästa kapitel

Uunderbaart ♥ och god jul på dig också!

Underbar kapitel! Och god jul!

Super bra. God jul allesammans