Hunger Games (Rollspel)

[förlåt att jag inte skrivit! Har packat till göteborg och har kommit fram nu! ]

Spencer
Jag vaknar upp med ett svagt skrik. Sedan ökar ljudet och jag skriker för full hals. Jag skriker tills stämbanden inte årkar med. Då tystnar jag och sätter mig upp. Jag tittar mot Saga. "Du fryser." utbrister jag och kastar hennes tröja till henne. Som magi ställer jag mig upp och det känns som jag svävar över grottgolvet. Jag ser ner på Amy. Skta lyfter jag upp henne. Jag börjar gå rakt mot skogen. Bara rakt ut...

" neej" piper jag när Spencer skriker " sttanna med mig" viskar jag i gråten. Då han plötsligt kastar tillbaka tröjan för att han ser att jag fryser. Jag tittar som om jag var nyvaken på Spencer. Han går mot skogen, " vart ska du! Nej gå inte jag ber!!" skriker jag. Jag springer fram till honom och drar i hans arm och nedbar mig i hans famn. Jag ta tag i hans ansikte och säger till honom " nu stannar du med mig! Jag lämmnar dig inte igen, inte igen!" viskar jag i Spencers ansikte ich tittar djupt ner i hans blick. Jag har stannat honom så nu står vi stilla.

Spencer
Jag börjar fatta, bara allt. Världen är inte en suddig gestalt längre. Jag börjar att se konturer, jag ser... Saga. Jag ställer mig framförhenne och ser på henne länge innan jag kastar mig mot henne. Jag kramar henne så hårt jag kan. Sedan kysser jag henne. Jag kysser henne så länge. Amy ligger bredvid mina fötter. Hon stirrar på mig. Jag böjer mig ner
Och sluter hennes ögon. Sedan kysser jag Saga igen.

Spencer for över mig och kysser mig, jag svarar på kyssarna och kramar honom hårt. Jag slutar inte kyssa honom. Jag drunknar i Spencers kropp. Jag vill inte sluta men andas måste jag. Jag böjer upp huvudet och tittar på honom. När han for över mig rammlade vi omkull så nu är han över mig. Jag håller hårt om honom och ber i huvudet att det inte ska ta slut. " Spencer..." viskar jag och kysser honom. Jag ser i hans ögon, min spegelbild, jag ser fan galen ut. " hur kan..... Du vilja ha ett monster som ser ut som mig..." viskar jag och kysser hans panna.

Jag kysser Saga lätt på pannan innan jag svarar; "För att du är underbar Saga" jag rullar runt så att hon är över mig. Jag stöter till Amy. Snabbt drar jag bort handen. "Vad ska vi göra med henne?" frågar jag och skakar av mig Saga. Jag reser mig upp och lyfter upp Amy. Jag tittar mot Saga.

Jag hammnar över honom och kysser honom då han plötsligt slingrar sig ur mitt grepp. Han ställer sig upp och frågar " vad ska vi göra med henne?" jag hatade frågan, varför lämmnade han bara henne inte. " varför tog du med henne hit ens?... Men om det är viktigt för dig så begrav henne inte vet jag!" fräser jag och ser arg på henne. Han älskade henne, det är uppenbart. Ingen skulle ta med en död kropp på den här arenan. Jag ställer mig flåsande upp efter alla kyssar och vännder mig om. Jag går till grottan och sätter mig där inne.

Nick~

Efter en lång stunds gående får Nick syn på något. "Lizzie, titta" säger han och pekar framåt. Lizzie tittar dit. Det börjar slutta uppåt. "Kan det vara..." säger Lizzie. "Utgången, ja" fyller Nick ut. De går uppför, det börjar bli ljusare och efter ett långt tag är de ovan jord igen. Lizzie blundar och andas in luften. Nick tittar på henne. Lizzie öppnar ögonen och titta på honom. "Du har vackra ögon" säger Nick och går närmare Lizzie. Hon rodnar lite. Nick ställer sig nära henne och tittar ner i hennes ögon.

Jag tänker på allt som hännde så snabbt. Först trodde jag att han var död, sen kom han, vi kysser varandra och sen är jag skit arg på honom. Jag tänker efter om jag borde säga förlåt och gå ut till honom och det är precis det jag gör. Jag reser mig upp och går ut igenom grottan. Jag går fram till Spencer som kollar på mig. "förlåt älskling men jag tycker bara att du kunnde ha lämmnat henne där borta så att en svävate kunnde komma och plocka upp henne!" sa jag med sorgsen blick. Jag kysser hans kind och kramar om honom.

[förlåt att jag inte svarat!]

jag ser ner på Amy. "Jag kunde inte..." säger jag med då är Saga redan inne i grottan. Jag släpper Amy med en duns mot marken och tar mig för munnen. Hela arenan gjorde mig bara, galen... "Det gör inget..." säger jag svagt och kysser Saga lätt på pannan. "Och du har rätt... Jag borde lämnat henne..." jag tar tar i Amys slappa hand och släpar henne bort mot vattnet. Sakta sätter jag mig ner, tar hennes hand och för den mot mina läppar. "auf wiedersehen..." säger jag innan jag puttar ner henne i vattnet. Sakta flyter hon medströms och jag tittar mot henne tills jag längre inte kan se. "Så, nu är det gjort... Vad ska vi äta?" säger jag och vänder mig mot Saga.

Jag får en kyss och ser Spencer släppa ned Amy för forsen men innan det så säger han något då han nuddar hennes hand med hans läppar. Jag struntar i hans fråga så istället ställer jag en själv; " vad sa du för något till henne?" sa jag men kommer fram till att det är dags att sluta tvivla och dags att ut och ' jaga' människror. " jag litar på dig okej! Du behöver inte säga något!" säger jag och kysser Spencer- länge kysser jag honom. Jag kramAr honom.