Life - Lupple & Medi PRS

"Oh det skulle vara underbart." Hon såg på honom och nickade och log stort.
"Kan ni göra en stor? Är det inte svårt?" Hon log mot honom.

Han log och sträckte på sig.
"Mi ska vi ta något att äta? Eller jag behöver mat iallafall." han satte ett bokmärke i boken och lade undan boken.

Han log stort och nickade. "Men du får självklart välja om du vill ha det som halsband, armband, brosch, örhänge. Ja vissa har det som ett bälte. Finns alla möjliga alternativ. "Log han för att sedan skratta mjukt. "Många av oss är fria att välja storlek, så vi kan bli mänskliga eller förbli som vår naturliga form. Och vi gör för det mesta dessa med magi." Sa han ärligt.

Mi blev besviken, såklart hon blev. Hon ville inte flytta sig ens en centimeter men hon satte sig upp och nickade. "Självklart älskling. Du måste äta. "Log hon och pussade honom lätt innan hon lossade sin handduk för att få på sig några vanliga kläder. "Vad vill du ha på dig?" Frågade hon och öppnade hans garderob där hans grejer var.

"Jag skulle vilja ha en broch så jag kan alla se den." hon log mjukt.
"Kan man välja färg på vilket glitter det ska vara?"

Han log och tog fram lite kläder och visade.
"Detta är mysigt." Viskade han och kysste hennes kind.

Han nickade sakta. "Ett underbart val. "Log han och nickade. " Absolut, men färgen måste finnas i naturen. "Log han ärligt.

Hon såg på kläderna han tagit fram och nickade. "Mysigt, det är rätt ord för idag." Viskade hon och lutade sig mot honom innan hon fick på sig ett par mysiga kläder och gick ned till köket.

"Om man ska vara korekt så är alla färger naturliga. Man måste bara se noga." Hon log.
"Men vi går efter ett tema. Grönt. Det är väl okej?" Hon visade sin pärla.
"Kanske lite ljusare men grön är nog färgen jag ska gå efter."

Han nickade och tog hennes hand.
"Vet du vad? Det gör inte ont lägre. Där du bet i badet." Han visade, det var svullet men han drog bort handen.
"Oroa dig inte."

Edward skrattade och nickade. "Du har helt rätt. Du är klok. "Log han uppskattande och nickade. " Om du väljer ljusgrönt- glitter?" Frågade han leendes och såg på henne.

Mi såg på hans svullnad och såg oroat på honom. " Åh älskling, jag skulle inte ens ha bitit dig. Jag kan inte läka dig, mitt blod är inte starkt nog. " Viskade hon sorgset och såg upp på honom. " Låt mig plåstra om det. "Viskade hon bedjande.

"Ljusgrönt skulle fungera fint. Det är vackert med." hon log och nickade.
"Och guld är det som kommer hålla ihop allt?"

Han log.
"Du får inte läka det men du får plåstra om det." Viskade han, smekte hennes kind och sträckte fram handen.
"Du är det vackraste som finns för mig."

Kungen nickade sakta. "Om du så önskar. "Log han och klappade i sina händer en gång och när han öppnade dem och presenterade händerna för henne så låg broschen där.

Hon nickade sakta. "Okej, tack. "Viskade hon och gick till ett skåp där plåster och liknande fanns och gick tillbaka med lådan till honom och tog fram sårtvätt och varsamt tvättade av hans sår innan hon med försiktiga rörelser plåstrade om det. "Du är vacker." Log hon och såg upp på honom.

Hon log och tog emot broschen och satte den i sin tröja med ett leende.
"Den är underbar kung Edward." Hon log tacksamt och nickade.
"Jag hoppas det inte är kallt för er här."

Han kved när sårtvätten stack hans hud men han log mot henne.
"Och du är det med." När plåstret var på gick han med henne och såg sig om i köket.
"Så ska jag ta något gott?" Han vände sig om och lade armarna om henne.
"Tar dig."

"Äran är på vår sida. "Viskade han och bugade lätt mot henne och skakade på huvudet. "Nejdå, vi tätar våra väggar. "Viskade han och pekade mot ett av de ihåliga träden. "Titta får du se. "Log han.


Mi fnissade till och kände hans armar omkring sig och kramade honom tillbaka. "Åh nej, försök inte vara gullig. Du ska äta. "Bannade hon lekfullt och kysste honom mjukt.