In the dark PRS Vidomina & Medi

Pul hade knappt sovit på natten och satt nu vid frukostbordet och åt gröt och såg upp när Ivan kom in och gäspade stort.
"Ivan det var en jobbig natt." Han lade huvudet på sned och sträckte på sig.
"jag har lagt ner mycket energi på att hålla henne nersövd och hon kommer inte att vakna förens i morgon. Hon kommer att klara sig men hon behöver återhämta sig."

Ivan suckade och sjönk tungt ner på stolen vid kortsidan av bordet. Han blev serverad frukost och började äta av den samtidigt som han försjönk i tankar om gårdagen.
"Ja, det har varit en jobbig natt.", sa han i ett andetag och sneglade på Pul som ändå verkade mer munter än han själv. "Du behöver inte söva henne, Pul. Hon ska inte få av sig halsbandet bara, trollformeln får inte brytas.", sa han och svalde för att ta en ny tugga av maten.
"Gick Ivy?", frågade han sedan. Trots att han visste svaret.

"Hon behöver sova en dag Ivan. Det är för att tömma hennes minnen. Hon kommer inte minnas något. Om hon får av sig halsbandet så minns hon. men hon kommer inte minnas det Ivy sa." Han skakade på huvudet.
"Ivy gick. Den förädaren."

"Då är det bäst att hon behåller halsbandet på.", sa han utan att se på Pul. Han tuggade i sig maten och drack av drycken. "Jag sa åt henne att lämna oss. Jag trodde inte att hon skulle göra det. Men det är väl lika bra, hon ville inte stanna här med oss.", sa han och sneglade då på Pul.
I försök att byta samtalsämne öppnade han munnen igen för att säga något. "Om Rion och de andra kommer så måste vi vara beredda. Är vi det? Är vi säkra?"

"Jag har gjort så att låset inte går att ta av. Det går inte ta av av henne själv." Han började äta och gäspade.
"Vi är säkra. Jag måste sen sova. Jag är så utmattad:" Han log svagt. Bella kom in och neg.
"Jag ska bara hämta lite mat åt lady Isabelle." Hon tog en tallrik och började lägga upp mat och såg mot Ivan.
"Hon är vaken och vill se er så fort ni har ätit. "

Ivan skulle precis svara Pul, men hejdade sig då Bella visade sig inne i rummet. Han nickade istället då och såg sedan på henne. "Hm? Ja, javisst, jag kommer snart.", sa han och torkade läpparna med servetten för att kasta en sista blick åt Puls håll. "Jag hoppas att du har rätt.", sa han lågt och reste sig sedan för att lämna bordet och gå tillbaka till sovrummet där Isabelle och Nicolai var.
"Isabelle, hur är det fatt?", sa han och öppnade dörren för att upptäcka henne därinne.

Bella log och neg innan hon försvann-
När Ivan kom in satt Isabelle och åt med ett leende på läpparna.
"Jag mår bra älskade. Jag saknade dig bara." Viskade hon och smekte Nicolai på kinden.
"Det blev en chock att vakna utan dig vid min sida."

"På Bella lät det som om det var bråttom.", skrattade han lättat och gick fram till sängen för att sätta sig ner på stolen bredvid. Han iakttog Nicolai och sträckte sig efter honom för att hålla honom i sin egen famn. "Jag har honom. Ät du.", sa Ivan lugnt och satte det lilla barnet nära sig som såg storögt upp mot sin far.
"Jag var nere och pratade med Pul. Ivy har lämnat oss och.. tja, vem vet om Rion och de andra är påväg?", han suckade och såg upp mot Isabelle.

"Jag sa att det inte var brottom." Hon log och såg sin son komma i pappans famn.
"Jag är bara så trött fortfarande så jag blir nog kvar här i sängen. Lite tråkigt för jag har ingen lust." Hon åt vidare.
"Så hur är det annars?"

"Jag tolkade hennes ord kanske fel då.", sa Ivan då och såg ner på Nicolai som gnydde. "Ligg kvar du då. Annars, kanske du vill gå ut en sväng? Frisk luft kanske skulle göra dig gott?" Han sneglade mot fönstret med de fördragna gardinerna. Ja, såklart, han kunde ju ta blod av Alice och göra Isabelle sällskap. Han såg på henne igen. "Det är bra, Isabelle. Hur är det med dig?"