Skogens hemligheter

Indra nickade, "Okej, tack." sa hon och gick tillbaka till sitt rum. Han ville nog vara själv nu gissade hon.

Vincent kallade på en tjänare och beodrade honom att komma upp med mat till deras rum. Sedan gick han till sitt rum. Han satte sig i sin stol och suckade djupt. Han längtade tills stormen var över, då skulle nog hans far ge sig av igen. Hans far var oftast bara där någon dag...

Fenrir och Indra kom in på sitt rum, sitt? Nej det var inte hennes rum hon hade fått låna det, låna det tills stormen var över och febern gått ner, det hade han sagt och han hade rätt.

Det knackade på hans dörr och tjänaren kom in med soppan och lämnade den. Vincent slevade snabbt i sig och lutade tillbaka. Snart fick han möta sin far...
Han var kvar en till stund innan han gick ut, det här hade känts lättare då Indra varit där och sagt att hans far älskade honom trots allt.

Indra fick sin mat och även ett ben åt Fenrir. Hon log lite och åt sakta upp det framför brasan. Hon var glad att getterna hade fått tillräckligt med mat så de skulle klara sig, men snart måste hon hem.

Vincent stannade utanför Indras dörr automatiskt. Han kunde inte be henne följa med honom...Tyst suckade han och gick vidare ner till matsalen. Han pratade med sin far, till och med han var inte så villig att prata.
Och en stund senare var det med lättnad han gick därifrån. Han stannade utanför hennes dörr igen utan anledning.

Indra märkte inget, hon hade varken någon övernaturlig förmåga eller kunna se genom väggar. Dock hade hon ytterst tråkigt och visste inte vad hon skulle ta sig för.

Vincent stod där en stund. Han ville gärna vara med henne igen...Han knackade tillslut på och öppnade sedan dörren. "Hoppades det är okej att jag kommer in" mumlade han.

Indra satt i fönstret och stirrade ut på stormen då han kom in. Hon log lite och nickade, "Självklart kom in bara." sa hon vänligt och granskade honom, hur var det med honom?

Vincent kom in och stängde dörren tyst bakom sig. "Ursäkta ifall jag stör, men jag har tråkigt och du utgör bra sällskap" log han.