Hunger spelen roll (Privat)

"Jag vet, jag var 2% från att svimma jag med!" sa jag.

(Jag ska på space camp i en vecka 27 Juli till 3 Augusti sedan efter det ska jag resa till Turkiet.

"Vi måste hitta någonstans att slå läger" tecknade Nemo. Jag såg tydligt att Katy inte förstod.
"Han säger att vi måste slå läger någonstans" sa jag, och började nästan skratta när jag såg Katys förvånade ansiktsuttryck, när hon förstod hur lätt jag förstod vad Nemo sa.
"Japp, då har han rätt" sa Katy, och försökte dölja hur förlägen hon var.
"Vi går väl då" sa jag "Det är lite väl blött här!"

(Ok. Kul!!)

"Ja, men inne i Skogen, det blir för farligt!" sa jag.
Cato la armen om mig.
Jag rådande lite lätt.
Hela landet såg det säkert nu, och mamma och pappa såg det.
Vilka problem vi skulle få när det såg det här.

(District 12)
"Mamma, Pappa!" sa Ross.
"Ja Ross?" sa min mamma Katniss.
"Titta!" sa Cara och pekade på tv:n.
"Peeta!" sa Katniss.
"Ja?" sa min pappa Peeta.
"Titta!" sa Katniss.
Mina föräldrar spärrade upp ögonen när jag gav Cato en puss.

"Ja, inne i skogen blir nog bra" sa jag och tittade äcklat på när de kysstes. Jag hade inte riktigt vant mig vid att de var ett par än. De var ju från olika distrikt.

(Förlåt att det blev kort, jag måste logga ut)

Jag haltade ut från skogen.
"Här!" sa jag.
Jag satte mig ner och gjorde en lite eld.
Jag grillade deras mat och gav maten till dom.

Åh mat!! Jag ´kunde inte fatta att det var så länge sedan jag hade ätit senast.
Hungrigt högg jag in och kände att jag bortom all värdighet smetade ner hela mitt anskite med matrester. Men jag hade aldrig varit så hungrig. Inte ens under de värsta svältperioderna i elvan.

"Tack!" sa Cato och kramade mig.

Jag åt upp min mat och torkade mig om munnen. Nu såg jag i alla fall mer ordentlig ut inför tv-kamerorna.
Jag undrade om jag hade några som ville sponsra mig. Och när jag skulle behöva det.

"Ingen orsak" sa jag och la mig ner på marken.

Jag lade mig ner. Det började bli mörkt, så jag tänkte att det säkert var dags att sova nu. Mina ögon gick nästan i kors, så trött var jag.
"Vem håller vakt" frågade jag samtidigt som jag gäspade.