The Battle of Love

Fast det är typ 0,00001 % chans till det. x)

Haha, jag köpte en chipspåse, nappar och bueno nyss. SUCKAAAAAAZ! Cola ♥

GE MIG, SNÄLLASNÄLLASNÄLLA! Ohgud, nu fick jag Caroline af Ugglas i huvudet. o.O

3 Awesome kapitel!!!!!!!!!! ♥

Tack mina fina! ♥

Chapter Twenty-One - On The God Side

"Harry?"
"Ja?"
"Vad tänker du på?"
"Inget.
"Snälla säg!"
Jag och Hermione satt själva i biblioteket. Alla glodde så vi fick prata jätte tyst. Jag vet själv inte vad jag tänkte på, kanske det att hon, Emily, är en vampyr och att Dumbledore borde relegera henne? Ja, så var det nog.
"Jag har glömt att fråga en sak. Vet Dumbledore att du är här?"
Hon log stort och började krama mig.
"Han har vetat om min ande hela tiden men jag bad honom att inte berätta."
"Men det var ju snart 2 månader sen du dog, varför visade du dig nu?"
Hon tvekade för att berätta, det såg man jätte tydligt. Hon öppnade munnen några gånger innan rösten verkligen hördes och kom ut.
"Jag var rädd för att visa mig. Kändes som om ni skulle hata mig. Jag behövde också en kraft för att kunna fortsätta vara spöke. Sen så har jag sett Emily innan ni och jag såg vad hon gjorde i skogen."
"Vad gjorde hon i skogen?"
"Hon drack från en hjort och grävde ner den när hon var klar för jag tror hon hörde mig."
"Hon är farlig, hon borde dödas!" väste jag.
"Faktiskt är hon snäll och hon kommer vara på vår sida" sa hon och log med tänderna.
"Hur vet du det?"
Hon svarade inte utan reste sig upp och svävade iväg.
"Hermione?" skrek jag men hon försvann.
Dumma tjejer.

Emily Swann

Dom vet absolut något. Jag sprang upp till rummet och kollade i kudden. Inget. Ingentingen låg där. Dagboken som jag försökt hålla hemlig var borta. Ilskan inom mig bubblades upp och jag tog tag i kudden och slet sönder den på 2 sekunder. Fjädrarna flög i hela rummet och föll sakta till golvet. Tänderna blev vassare och ansiktet drog ihop sig. Benen sprang ner till uppehållsrummet där Draco och dom andra satt. När dom såg mig blev dom rädda för mig men det kunde jag förstå. Ansiktet blev grymt och läskigt.

"MIN DAGBOK" skrek jag högt och andades snabbt.
Pansy skakade och tog fram en väska där hon drog upp dagboken och försökte darrandes ge den till mig. Jag tog den snabbt och i nästa sekund var den i bitar som jag slängde in i elden.
"Idioter!"
"Snälla döda mig inte fru vampyr!" skrek Blaise.
Han var absolut inte tuff. Jag kollade ner på honom och jag kunde inte hålla mig för skratt. Tårar rann nerför kinderna och ingen fattade föräns lukten kom. Han hade bajsat på sig av rädsla.
"EUUHH ÄCKEL!!!!!" skrek alla.
Han sprang upp till killarnassovsal.
"Jag ska inte döda er alls. Jag är faktiskt på er sida."
"Skulle inte du döda någon?"
"Min mästare ville se Harry och dom döda. Inte många från Slytherin, bara dom Voldemort inte vill möta."
"Är Voldemort din mästare?" frågar Draco.
"Nästan. Jag följer Kandos order just nu men det är för att jag ska vända mig mot dom sen så jag vet alla doms planer."
"Vet du vilka som kommer kriga mot oss?"
"Dina föräldrar Draco. Men dom vill egentligen inte, det kunde jag se i doms ögon när jag träffade dom förförsta gången. Tom själv, Bellatrix, Fenrir, och sen massa monster. Det är mest jättar och sånt men dom har fått med några av min sort. Därför stridar jag mot dom. Många av dom goda vampyrerna kommer vara på er sida. Ni kommer nästan inte se dom för v är otroligt snabba och dom kommer gömma sig."
Dom verkade få in all information och nickade. Draco reste sig upp och gick fram till mig så vi var bara en liten bit ifrån varandra.
"Tack Em" sa han och andades tungt.
Jag kollade in i hans ögon och log till svars. Theo harklade sig.
"Usch jag går."
Jag himlade med ögonen.
"Ska v gå och äta?" frågade Pansy i den pinsamma tystnaden som hade uppstått efter.
"Sure."

*avlider av skratt*

Började också garva där x) ♥

HAhhahaha asså "fru vampyr" xD

Haha fan vad jag hade flabbat om det hände mig, jag kan aldrig se allvarligt på situationer XD.
Grym skrivet, längtar efter mer! ♥