The mugglis games nummer jag vet inte vad... [SV]

Dag 5

ginnyw123 och Sahara Potter sitter och äter av några bär de plockat. De var tvungna att äta något ju, så dagen innan hade de plockat på sig av det de tyckte sig känna igen, och det var faktiskt ganska gott.
Sahara Potter stjälper i sig det sista av sina, och säger sen:
”Nu så är vi åtta personer. Så snart några till är borta måste vi separera. Det fungerar inte att hålla ihop hur länge som helst här inne.”
”Lika bra vi gör det så snart det går” svarar ginnyw123. ”Kanske redan nu egentligen?”
”Ja, det kanske är bäst så” säger Sahara Potter.
Inte långt senare har de delat upp alla sina vapen, och de bär som finns kvar. De kramar om varandra, säger lycka till, och går åt varsitt håll.
ginnyw123 går bara några meter, innan hon vänder sig om, och går efter Sahara Potter. De har ju separerat, och en spelare mindre är alltid en spelare mindre. Hon smyger fram bakom henne, drar fram en pil och spänner bågen. Pilen träffar Sahara Potter i hjärtat, och kanonskottet ljuder över arenan.

Karräristerna är nöjda med gårdagen. Bara ett mord visserligen, men ett brutalt så det räcker och blir över. Men idag vill de ha mer våld, så de går ut för att leta deltagare.

Victoire Weasly håller på att försöka ta sig fram till karräristernas förråd. Hon har sett dem gå därifrån bara en kort stund tidigare, så det är liten risk att bli upptäckt. Dessutom har hon lyckats med det här flera gånger tidigare.
Celest Gaunt sitter gömd i buskarna med knivar redo ifall något skulle gå snett. Läget är helt perfekt. 
Victoire Weasly har precis kommit fram till högen med saker och börjat leta efter någon bra mat som hon kan ta utan att det märks något när det knakar till någonstans. Sanna1324567 och Lucy och Rose har kommit tillbaka till lägret, antagligen för att hämta något de behöver, och Victoire Weasly står mitt i deras läger. Det här ingår definitivt inte i planerna.
Celest Gaunt hoppar upp på fötter med en kniv i varje hand och slänger dem in mot karriäristerna som är på väg mot Victoire Weasly. Båda missar med en hårsmån, och nu har de hunnit få tag i henne. Celest Gaunt kastar iväg ännu en kniv, men skakar för mycket för att kunna få iväg den rakt. Den missar den också.
Knivarna är slut nu, hon har inga fler. Hon kan inte springa fram heller. Då kommer ingen av dem därifrån levande, och Victoire Weasly har sagt att hon inte på några villkor får riskera livet för hennes skull när det inte går att rädda situationen.
Istället kryper hon ihop på sitt gömställe i buskarna och trycker händerna för öronen. Det hjälper såklart inte, hon hör ändå flera höga skrik. Ett gurglande ljud hörs när Victoire Weasly får en kniv i halsen, och kanonskottet ekar. Celest Gaunt håller hårt om sina ben och biter sig i tungan för att inte skrika. Det är ingen idé, varken att skrika eller röra sig. Det blir bara värre då.
Det känns som att det dröjer flera år innan karriäristerna går sin väg, och det enda positiva med det är att hon hinner rensa hjärnan och bestämma sig för vad hon vill göra. Lägret är nere vid sjön, och det finns näckrosor på den. Så snart karriäristerna har gått vadar hon ut en bit och plockar tre stycken helt vita stora blommor. Hon går fram till Victoire Weaslys blodiga kropp. Två av blommorna sätter hon i hennes händer, som hon knäpper försiktigt över bröstet, och den tredje sticker hon in i det långa halvblonda håret. Till sist sluter hon hennes ögon. Det ser så hemsk ut när de stirrar rakt ut i skräck.
Hon vill inte gå därifrån, men hon vet att hon måste. Så hon stryker Victoire Weasly över pannan för att torka bort några svettdroppar, mummlar ett tyst ”vila i frid” och går sin väg. Det spelar ingen roll vart, men bort ska hon, och aldrig komma tillbaka om hon inte måste.

EMELESEL har inte helt hämtat sig från gårdagen, men hon inser att hon måste fortsätta. Hon har försökt hitta en ny plats, helst en som hon inte på något vis kan förknippa med HannaPanna. Det dröjer inte länge innan hon kommer fram till ett äppelträd. Någon sitter under trädet och tittar på en liten hög med aska. Det är AlexZz.
EMELESEL vet att hon inte borde lita på någon som hon inte pratat med innan spelen, men AlexZz ser väldigt sårbar och ensam ut där hon sitter. Det kan inte skada.
Därför går hon fram med händerna i luften. När det inte kommer någon reaktion sätter hon sig på huk och stryker AlexZz över ryggen.
”Hur är det?” frågar hon försiktigt?
”Okej, antar jag” är svaret hon får.
”Partners?” frågar hon sen.
”Okej, visst. Jag behöver någon att kämpa för” svara AlexZz matt.

AlexZz hade inte lyckats hålla kämpaglöden uppe särskilt länge. Hennes bästa vän var död, varför kämpa för sitt eget liv? Men hon kände att en ny bundsförvant kanske kunde hjälpa henne att hitta tillbaka, och hon hade ju trots allt lovat sig själv att försöka vinna det här. Så hon försöker slita sig från högen med aska, och välkomna EMELESEL istället.

Snart hör de mugglislåten igen. De kryper ihop tillsammans för att hålla värmen, och tittar upp emot himmelen.
Victoire Weasly från distrikt 4 och Sahara Potter från distrikt 12 visas.
AlexZz räknar på fingrarna. Båda från ettan är döda. Från tvåan finns Lucy och Rose, karriäristledaren. Hon själv är kvar från trean, men hennes distriktskamrat är det inte. Från fyran är båda döda. Celest Gaunt från femman är kvar, men inte den andra flickan från samma distrikt. I sexan är båda döda. Sanna1324567 från sjuan lever. Hon är karriärist. Två karriärister, fler är de inte. Det är lovande. EMELESEL från åttan är kvar så klart. AlexZz är glad att hon är där, hon skulle inte klara av att kämpa vidare utan en vän. Varken nian eller tian har någon spelare kvar, och elvan har bara en. ginnyw123. Tolvan har ingen.
Sex personer, fem till ska dö. Det är inte långt kvar till slutet på det här. Spelen kommer få ett slut, vinnaren skonas och får komma ut. Hon kommer få träffa sin familj igen.
De andra fem kommer äntligen få ett slut. De slipper undan det hårda livet på arenan, de får dö och försvinna för alltid.
Snart kommer det här vara över. Och om hon har klarat sig enda hit, varför inte klara sig ett tag till? Bara för Nelly1513s skull.

BRA OLA! Gillar sättet du dödar alla på! Hur min karkatär krampaktigt håller sig kvar vid verkligheten speglar verkligen hur avskyvärt Hungerspelen är! I Love IT!

"-..håller för öronen...."

GOOD!


Sorry för din död VW. Men de ger otur att förutspå andras...

1. Tack ♥
Lite vad jag vill försöka med, inte bara rent våld, utan få in vad man faktiskt känner. Det blir roligare att skriva om man jobbar så

2. Jag som trodde hon förutspådde sin egen död? Men faktiskt, det ger otur att ta mig på bar gärning med mina onda planer >8D

^^"2. Jag som trodde hon förutspådde sin egen död? Men faktiskt, det ger otur att ta mig på bar gärning med mina onda planer >8D"




Det är bara vad hon säger...egentligen tänkte hon säkert på min

Okej då, men det sa hon aldrig

Hur som helst, erkänn att jag har skrämt upp dig ordentligt igen, genom att tagga dig i slutet av ett kapitel, och dessutom göra så att du nästan dör

Bra sktivet OLA!!

Tack

OLA,, erkänner...lite...kanske...

>8D
Visst är det hemskt, att lägga sitt liv i händerna på någon som vill mörda en, och sen bli taggad i nästan varje kapitel *evil laughter*

Awesome ♥