Pirates! PRS Medi & Vidomina

Hon nickade och tog Ethans hand. Försiktigt kramade hon den och log.
"Jag kommer stötta honom med hela mitt hjärta. Han är allt som jag älskar." Hon såg på honom och hörde sedan Roy ropa.
"Det är middag. Jag är utsvulten."

Ethan kramade om hennes hand och nickade instämmande. När hon talade om middagen drog han på läpparna lite och undrade över vad Roy hade tillagat. Han var säker på att det var något ätbart iallafall. Roy var inte den sämsta på att laga mat av besättningen.
"Jag med. Sammi! Kom, det finns middag nu. Tom, tar du med honom?" Ethan såg på Sammi och sedan Tom för att därefter gå före Kiliah ner till matsalen till de andra.

Tom tog upp Sammi i famnen och log.
"Jag har honom. Han kommer inte att ta sig loss. Mat är ju gott." Han skrattade och följde efter Kiliah och sedan såg han på Ethan.
"Så vad ska vi göra när de blir större? Jag tror ni inte kan ha alla barn i samma rum som er. Jag tror ni vill ha fler barn?"

Ethan gick in i matsalen för att sätta sig ner vid bordet. Han iakttog den stora gryta som Roy placerat på bordet. Den ångade ännu av värmen. "Det doftar gott.", sa Ethan och Roy log mot honom för att visa med handen sedan att de kunde börja ta av maten. Framme fanns även bröd, dryck och annat tillbehör som skulle mätta piraterna.
Ethan såg upp mot Tom. "Tja, det låter som om vi får dela upp oss då helt enkelt. När Sammi är stor nog kommer han dessutom vilja ha ett eget rum. Men en dag i taget, ännu väntar vi inga fler barn, Tom.", sa Ethan och sneglade på Kiliah.

Tom skrattade och satte sig ner.
"Egna rum? Vi är inte så rika. Dom kommer få hängmattor och sova med oss andra. Det kommer att gå bra." Han log och satte sig och placerade Sammi i sin famn.
"Men de kan ju ta det rummet Roy och Miliah användande."

"Du frågade och jag svarade. Jag är säker på att vi ordnar det, men som jag sa, Tom, så väntar vi inga barn just nu, så du behöver inte oroa dig för det nu."
Ethan tog sin tallrik för att sleva upp mat från grytan och placera den på tallriken. Han satte sig ner och började att äta.
De andra vid bordet gjorde detsamma.

Tom bara flinade och såg sedan på Sammi.
"Sen ska farbror Tom lära dig hur man går igen. Man ska kunna gå för att tjusa kvinnor." Han flinade och gav honom lite av maten.
Kiliah vände blicken mot han och log mot honom.
"Om ingen har något emot det så vill jag berätta spökhistorier ikväll. Sammi får dock inte vara med."
Hon såg på John och log.
"Är du med pappa?"

John hade också tagit av maten och smakade långsamt.
När Kiliah talade till honom såg han upp mot henne. "Hm?" Han svalde tuggan och sänkte gaffeln för att se på henne. "Ja.. Javisst..", sa han fundersamt utan att riktigt förstå vad han tackat ja till. Ethan drog på ena mungipan i ett leende och gav ifrån sig ett skratt. "Det blir bra. Bra idé, Kiliah."
Roy verkade dock ha hört på. "Ja! Då kan du berätta, Kiliah. Du berättar så bra."

Hon log och tog en tugga.
"Jag ska berätta om ett spöke som äter män." Hon satte sina pekfingrar mot sina hörntänder och satte skrattade sedan.
"Så jag är den ända säkra."

"Det låter läskigt.", konstaterade Roy och såg orolig ut. Ethan skrattade då. "Det är bara en berättelse, Roy.", sa han och gissade att Roy var en av dem som var mer vidskeplig än de andra i besättningen. Roy tittade på Ethan. "Säg inte det. Du vet väl inte det.", sa han, men återgick sedan till att äta upp resten av maten på sin tallrik.