Pirates! PRS Medi & Vidomina

Kiliah skrattade och lutade sin panna mot hans halsgrop och nickade.
"Det låter som en helt underbar ide." Hon flinade.
"Han har svärdet och hatten men smidigheten så är det ett nej." Hon fnittrade och lade huvudet på sned.

John visade sig på däck. Han kisade när han möttes av solljuset. "Vad står på? Vad roar ni er åt?", sa han när han upptäckte Ethan och Kiliah tillsammans och Sammi med Tom. Han gick fram till dem för att parkera sig bredvid Ethan och blicka mot Sammis håll. Han såg på hur Sammi fortsatte ta sig framåt. Steg efter steg. "Han är duktig."

Hon skrattade när Tom hjälpte Sammi gå.
"Han är väldigt duktig. Jag önskar att jag kunde få vila en hel dag. inte behöva göra något men Sammi är min skatt till mig att bevara. Jag måste ta hand om honom." Hon log och tog Johns hand.
"Pappa kan du några godnattsagor för barn?"

John lade märke till Kiliahs ord och såg på henne med en förvånad blick. Han visste hur mycket hon älskade sin son. Men att hon kände så, det hade han inte anat. Givetvis att hon varit trött och efter allt hon gått igenom.. Men det var väl bara mammarollen? När han förstod hennes längtan log han och kramade om hennes hand. "Låt mig ta hand om honom för en dag då, Kiliah. Så får du vila. Jag kan ta honom imorgon, eller senare också för den delen, om du hellre vill det. Njut. Var ung, var med Ethan om du så vill.", sa han och log vänligt.
Ethan sneglade på kaptenen. "Det är mycket snällt, kapten. Jag är säker på att Kiliah uppskattar ditt erbjudande".
"Godnattsagor och godnattsagor.. Tja, någon historia kan jag väl alltid berätta?"

Hon såg upp på kaptenen och lade armarna om honom.
"Tack pappa. Du anar inte hur mycket jag behöver bara få vila ut. Jag är så trött hela tiden." Hon skrattade.
"Inga blodiga. Han är liten än." Hon såg Ethan och log stort.
"Jag älskar dig så mycket."

John kramade om Kiliah och höll henne nära tills han släppte och backade ett steg för att se på henne. "Så bra att du gillar det. Dåså. Då är det bestämt. Jag ser efter honom imorgon om du vill. Sammi verkar väldigt fäst vid er idag. Han gillar er uppmärksamhet.", skrattade John när han hörde Sammi ge ifrån sig ett skratt över lyckan att han tagit sig från en punkt till en annan med hjälp av Tom. Ethan skrattade med. "Det ska nog bli en pirat av honom också." Ethan ögnade Sammi och såg sedan på Kiliah igen. "Jag älskar dig med.", sa han lågt och strök med handen över hennes rygg. "Bäst jag ser efter Roy, det lät som att han stod för middagen idag igen." Ethan ursäktade sig för att leta reda på Roy.

Hon såg upp på honom och nickade.
"Han är fäst vid alla. Även om alla inte vill medge det så avgudar de honom. Han är deras sol och han får alla att le." Hon såg på Tom och nickade.
"Sammi kommer bli den bästa piraten."

"Vem kan motstå honom? Han är vårat allt, Kiliah. Sammi är vår framtid. Om han så vill.. så kommer han bli den bästa piraten som någonsin levt.", sa John och kände sig stolt samtidigt som han sträckte en aning på sig. Han sneglade på Kiliah för att se ifall hon log. När hon gjorde det log John också. Han såg på Sammi igen som nu verkade hoppa fram, även om skutten inte var särskilt stora eller långa. Detta roade Sammi så att han skrattade högt. "Sammi.."

"Om han inte vill bli pirat då?" Hon såg på John.
"Han ska inte gå på plankan pappa. Det är bara elakt." Hon såg på Sammi och log.
"Jag ska kanske göra ett par skor. Det kanske blir en bra sak att göra när jag är utvilad helt."

"Jag skulle aldrig tvinga honom, Kiliah. Jag hoppas att du vet det. Han har piratblod i sig, men.. han gör som han vill. Jag kommer alltid att stötta honom. Precis som hans föräldrar." Han såg på Kiliah och log. Han gav henne en sista blick innan han nickade och ursäktade sig för att gå till rodret och se efter att de höll en stadig kurs mot ön, den ö som de också kallade för sitt hem.