Rollspelare & Wolfy prs

”Säg inget rakt ut.” Suckade han och drog handen över ansiktet. Han blev stressad över att han skulle lämna henne ensam med Damon.

Hon iakttog Chris med huvudet på sned, blev varm över att han brydde sig. Såna människor kunde man aldrig ha för lite av omkring sig. Det här var kanske inget han skulle göra såvida Jason inte hade bett honom, så just därför var hon extra tacksam.
"Jag ska försöka låta bli, det kommer gå bra." Hon var inte själv särskilt övertygad om den saken men hon måste tro på att hon klarade av att handskas med Damon på egen hand.

”Minsta lilla och du smsar mig direkt, Leah. Du förstår inte hur stressad jag är över att du ska sitta med Damon.” Sade han och drog handen över ansiktet. Han spände sina käkar och lutade sig bakåt i stolen.

"Jag lovar att smsa dig om det börjar spåra ur." Leah ville inte blanda in Chris i det hela i onödan. Skulle något hända skulle det högst antagligen vara något som hänt i deras förhållande också, något hon var van vid. Damon kunde inte riktigt överraska henne längre.

”Vad krävs för att du ska skriva?” Undrade han och kollade på henne. Han ville gärna veta vad han skulle vara beredd på, så att han inte gick in och trodde att det var litet när det var något annat.

"Om han börjar bli våldsam." Leah visste inte riktigt hur länge hon då skulle klara av att ensam hålla situationen under kontroll, men i värsta fall fick hon gå med honom till ett mer privat ställe. Det skulle inte vara det bästa för hennes säkerhet men hon måste tänka på andra också.

”Då skriver du direkt och jag kommer antingen ta sig därifrån eller hålla mig i närheten. Du väljer.” Sade han och drack upp sitt te. Han granskade henne och kliade sig i nacken.

”Mm,” nickade hon och drack upp det sista hon hade kvar i koppen. Förhoppningsvis skulle hon inte behöva smsa Chris, men det kanske var för mycket begärt att Damon för en gångs skull skulle uppföra sig.

Christian nickade lite och räckte över sin mobil så att hon skulle lägga till numret.
”Jag kan lugna honom så tveka inte.” Sade han och suckade lågt.

”Det tvivlar jag inte på att du kan.” Leah lutade armbågen mot bordet och i sin tur hakan mot handflatan. ”Jag vill bara kunna lyckas med något på egen hand. Ni är alla bra på allt ni gör men jag?” Hon ryckte lätt på axlarna och slog ner blicken.