Pirates! PRS Medi & Vidomina

Hon log och såg efter dem. Hon var inte orolig att lämna Sammi med John. Hon litade på alla på skeppet.
"Tack pappa." Viskade hon och såg på Roy.
"Får jag vara med? Jag känner mig starkare nu"

Roy började genast att blanda korten av entusiasm. "Ja, gärna.", sa han glatt och delade ut dem sedan till han själv, Ethan och Kiliah. De andra hade gått till att diskutera själva och smaka av romen.
"Du börjar, Kiliah.", sa han utan att titta bort från sina egna kort.

Kiliah såg på Roy, gäspade svagt innan hon rätade på sig. Snabbt slängde hon sina kort och tog upp ya.
"Det var så obehagligt att se Zydar så. " Hon såg sedan på Ethan oc slöt ögonen för en sekund.
"Skulle du vilja ha mer barn?"

"Se Zydar? Ja.. Den versionen är väl också hemsk. Han har flera skepnader förstår jag. Jag har för mig att Cun berättade det för mig.", sa Ethan eftertänksamt utan att slita blicken från korten. Han lade ifrån kort och drog nya för att se upp mot Roy som fortfarande noggrant valde mellan sina kort för att slänga bort de han inte behövde och drog nya.
När Kiliah frågade honom om fler barn vred han på huvudet och log ett brett leende åt hennes håll. "Ja, det skulle jag gärna. Och jag tror att Sammi skulle gilla att ha ett syskon."

Hon skakade på huvudet. Ingen förstod vad hon menade.
"Nej Ethan. Personen vi såg var Zydar ja men han hade tagit över min och hans barn. Jag var gravid med hans barn." Hon såg upp i hans ögonn.
"Jag vill gärna ha mer barn. Sammi kan inte vara ensam."

"Han är lurig.", sa han och ryckte på axlarna. När deras blickar möttes andades han ut i ett skratt och sträckte sig efter hennes ansikte för att röra vid hennes kind. "Nu spelar vi, Roy har väntat länge nu.", skrattade han och såg mot Roy som nickade ivrigt instämmande. Han lade det första kortet och såg mot Kiliah när det var hennes tur.

Hon lade ut nästa och det såg redan bra ut.
"Det ser inte bra ut för dig Roy."
Hon hörde Toms röst när han kom med Sammi famnen.
"Mamma är ju här." Han log och pekade på Kilia. Sammi gnydde och borrade in ansiktet i Toms arm.

"Nä, du har rätt, Kiliah, men spelet är inte slut än." Roy ord fick Ethan att ge ifrån sig ett skratt. Det var så naivt sagt av Roy. Men Ethan hade aldrig hjärta att krossa hans idéer. Det fanns ju en sanning i Roys ord. Ethan lade sitt kort och Roy därpå. Kiliah skulle vara avgörande.
När Tom kommit in med Sammi i famnen sneglade Ethan åt deras håll. "Jasså? Han ville inte längre vara hos sin morfar? Han kanske är trött."

Tom skrattade och satte sig vid Kiliah och Sammi klättrade över och satte sig i hennes famn.
"Mamma fem!" Hon såg genast upp och hyschade.
"Sammi inte hjälpa pappa att fuska!"

Roy lade sitt kort och insåg sin förlust. "Grattis, Kiliah. Du vann igen. Du verkar ha en talang för spelet.", sa han kort och samlade ihop korten. "Det var kul, Roy.", sa Ethan i försök att lätta på stämningen, men den behövdes inte. Roy verkade inte bekymrad alls över sin förlust. "En dag kanske jag vinner.", sa han ärligt och såg upp mot Ethan som nickade instämmande.