In the dark PRS Vidomina & Medi

"Jag blev rädd och jag blev inte skadad men jag kan ha blivit riktigt uppjagad bara." Hon såg på Alice och såg sedan mot Ivan.
"Hur kunde de hitta oss så fort?"

Ivan nickade till svar och svalde. Fortfarande i återhämtning efter fighten. Han tänkte tillbaka på Leo och Rion, hans skapelser. Hans skapelser som han nu skadat. Han valde att inte tänka på det mer och bestämde sig istället på att fokusera på framtiden. De skulle behöva skydda slottet ännu mer nu, nu när de var måltavlan och hade blivit hittade igen. Ivan var säker på att Rion och de andra skulle försöka attackera dem där. Rion skulle inte ge upp Alice så lätt.

Isabelle såg på honom.
"Ivan de fick väl tag i klockan? om det är så borde de väl hinna ikapp oss redan nu?" Hon såg oroad ut men tog hans hand och kysste honom.
"Hag älskar dig så min vackra Ivan."
Alice hade somnat med hjälp av magi och låg mot väggen och sov tungt.

Ivy vaknade av att vagnen tillslut hade stannat och kände en påtaglig kyla. Den rökiga andedräkten bekräftade hennes tankar. Vinter. De var framme hos Ivans slott nu. Länge hade de rest eftersom de inte haft något att förtrolla sig dit med. Hon var tacksam över att vara framme, då skulle de äntligen få något riktigt att äta, något skönt att sova i, ett rum värdigt för dem. Huvudet bankade ännu och gjorde sig påmind efter slaget från Rion. Hon gnuggade bulan och såg ut när dörren till vagnen öppnades av Tara som klev ut i den vita snön för att sedan flytta sig undan så att de andra kunde kliva ut ur vagnen.
När Tara fick syn på slottet flämtade hon högt och tippade huvudet bak för att se upp mot tornen. "Det är.. ett slott! Så stort..! Jag har aldrig sett något så..", började hon och flämtade igen när hon försökte förstå storleken på byggnaden.
Ivan log trött. "Kom, Isabelle, jag hjälper dig.", sa han och tog hennes hand för att kliva ut ur vagnen och leda henne ut. "Pul, du tar Alice."

Isabelle tog sig ut från vagnen och magen var så mycket törre och hon log tacksamt mot honom.
"Tack älskade."
Pul tog Alice i famnen och bugade sig.
"Det ska bli Ivan. jag lägger henne i hennes vinge."

Wilhelm såg påivan och bugade sig.
"Finns det bra jaktmark här min lord?" Frågade han och såg mjukt mot Isabelle.
"Ni ser ut att vara i strålande hälsa lady Isabelle."

"Kom, vi går in till värmen. Har vi tur har tjänarna inte lämnat slottet och de är fortfarande underhållet.", sa han till Isabelle och ledde henne mot porten som öppnades, till Ivans tacksamhet, av tjänarna. De hade stannat kvar efter all denna tid. De var lojala mot honom. "Vi har mer tjänare med oss, se till att de blir omhändertagna och insatta i arbetet.", sa Ivan till en av tjänarna som bugade till svars och välkomnade sin lord och lady tillbaka till slottet.
"Javisst, Wilhelm. Det finns det. Skogen är inte alls långt borta, där hittar du bra jaktmark. Men jag behöver dig nära, du har visat bra potential som soldat.", sa han och nickade mot honom innan han knäppte av sig manteln och räckte över den till tjänaren. "Kom, Isabelle, vi går till matsalen. Vi behöver äta.", sa han och lade en arm om hennes.

Wilhelm nickade och stod nära honom.
"jag tackar min lord. Jag är van jägare och har inga problem att gå i strid för er."
Han log och gick efter dem.
Isabelle log och huttrade till.
"Älskade det är riktigt kallt." När de väl kom in så tog hon ett fastare tag om Ivans arm och såg sig om. Hon var höggravid och skulle föda vilken dag som helst verkade det som.
"Älskade."

Ivan nickade mot Wilhelm och ledde henne in till matsalen där en av tjänarna skyndade sig fram att dra ut stolen till Isabelle att sätta sig ner på. "Ivan, Isabelle, så skönt att ha er tillbaka. Slottet har känts så tomt utan er.", sa hon och log mot de. Ivan iakttog Isabelle för att se efter att hon var okej. "Servera oss mat, vi behöver återhämta oss efter resan. Se till att de nya tjänarna också får det och våra gäster Pul och Ivy. Vi är fler i slottet nu." Tjänaren nickade och genast satte hon, tillsammans med flera andra tjänare, fart att duka fram åt de på matsalsbordet med mycket mat att välja mellan. En festmåltid.

Isabelle satte sig och log och skrattade.
"Ni har levt bra. Ni hade en festmåltid redan påbörjad? Det kanske var för att maten inte sklle bli dålig?"
Isabelle log mot Ivan och såg Pul komma ner.
"Hon sover nu. Ingen fara alls." Han suckade tungt.
"Hon är rätt jobbig som pratar mycket."
Isabelle log.
"Hon är rätt jobbig jag vet men hon är viktig."

"Tack, Pul. Kom, sätt dig ner. De dukar för oss, det finns mat att ta. Vi alla behöver det efter den långa resan." Han visade med handen att han kunde sätta sig ner vid bordet.
Ivy visade sig inne i rummet och gick fram till bordet och slog sig ner på en stol utan att Ivan gav henne några direktiv. Hon nickade mot honom och Ivan nickade tillbaka. "Bulan ser inte så farlig ut, Ivy. Det kommer att gå över snart." Ivy nickade igen och kände med handen över bulan över hennes panna. Tyst förbannade hon Rion.
"Alice behöver också något att äta.", sa hon eftertänksamt. "Ja, hon får det när hon har vaknat.", sa Ivan och började sedan ta av maten som de hade fått serverad när tjänarna dukat färdigt på bordet.