If the stars keep shining [Sv]

meeeeeer

Super!
Meer!♥

Ja, Meeeeer! ♥ ;D xD

Är hemma och är sjuk idag. Men ska försöka skriva ett inlägg i alla fall.
Men jag bara undrar. Tycker ni att jag ska lägga ut denna ff på fanfiction.net?

Ja vist! LÄNGTAR TILLS DU SKRIVER RÄSTEN!!

Ja, gör det! Den blir säkert uppskattad!
Meeeeer!=D♥

Är väldigt trött.. Men det blev något iaf. Trevlig läsning!
________________________________________


Kapitel 18 -
George Weasley

Freds skratt ekade i mitt huvud. Hans ansikte syntes så tydligt. Hans röst var så nära. Hans ansikte som stirrade ut i ingenting..

Jag satte mig upp i sängen och andades långsamt. Jag hade somnat så fort jag kommit innanför dörren. Ginny hade legat på sitt rum med feber, men ingen annan var hemma.
Mardrömmarna hade följt mig sedan striden.

Dörren slog igen med en smäll.
"George! Är du hemma? Kom ner nu!", röt Ron. Han skulle inte sakt det så om det inte var allvarligt. Jag rusade ner för trapporna.
"Vad händer? Vad.." Jag stirrade på Harry. Han bar en flicka. Hon hade bara ett vitt linne och en kjol. Hon var blek. Väldigt blek.
Bakom min bror kom Hermione fram. Hennes hår var rufsigt och hon såg rädd ut.
"Vem är det här?", undrade jag.
"Vi hittade henne vid vägen.", berättade Harry. Efter en sekund började Hermione styra.
"Harry, lägg henne på soffan och Ron hämta täcke och ett glas vatten."
Den späda kroppen låg orörlig i soffan. Hermione lade sin han mot flickans panna.
"Hon är varm. Väldigt varm.", klargjorde hon. Ron kom ner och ställde ifrån sig ett vattenglas på soffbordet innan han lade över henne ett tjockt duntäcke.

Vi satt allihopa vid den lilla flickan. När hon fick täcket över sig drog hon en djup suck och burrade in sig i det.
"Vad ska vi göra med henne?", frågade Harry efter ett tag. Hermiones ögon var blanka.
"Vi får se till henne tills hon blir bättre. När hon vaknar kan hon berätta för oss vad hon heter, och vad som har hänt."

Mamma kom hem strax efteråt.
"Hallå! Någon hemma?", kom det från hallen.
"Vi är här mamma!", svarade jag.
Hon kom in i rummet. När hon fick se det lilla byltet drog hon häftigt efter andan. Hermione berättade vad som hänt.
"Har hon feber?" Mamma hastade fram och tillbaka och letade efter böcker om sjukdomar.

Strax därefter slog flickan upp ögonen.
"Fryser... Jag fryser.", mumlade hon. Alla tittade oroligt på henne. Hermione strök henne över håret.
"Du är i säkerhet nu.", viskade hon. Den lilla flickans blick for över vardagsrummet.
"Hemma?", frågade hon svagt. Hermione ruskade beklagande på huvudet. Då slöt flickan åter ögonen.
"Bra.. Jag inte vilja hemma." Så lät hon sömnen grabba tag i henne igen.

uuunderbart! älskar det sååå mycket! ♥

Åh, vad bra! Meraa!

Jätte BRA!!!!