Ante tempus absumitur [PRL] Lupe - Medi

Lily hoppade till och skrek av smärta.
"Ja oh herregud det där var inte kul."

Vincent kom fram och såg på hennes dropp.
"Kan be pappa ge dig något smärtstillande. Du ser ut att ha ont." Han såg på Xaden.
"Är det okej?"

" Jag knackade. " Försvarade han sig ömt men klev in. " Jag är så ledsen att jag skrämde dig." Sa han med ett svagt leende och gav över blommorna till henne. Han gav Vincent en lätt nick som svar.

Caleb kom efter med gosedjuret och log varmt.
"Det var inte meningen." Sa han och såg Vincent skriva ett sms och lade ner mobilen.
Lily tog blommorna och nickade.
"Förlåt... Men ska ni inte ha lektion nu?" Hon såg oroad ut.
"Är ni här bara för jag blev påkörd?" Hon hade ett bandage på huvudet och hennes arm var lika så. Hon hade skråmor här och var men var fortfarande lika vaker.

Xaden såg på henne och log stort. " Bara påkörd? Vi var de som larmade ambulansen. Det hände framför oss. Självklart är vi här för att se hur du mår. " Sa han ärligt.

Hon såg på dem och lutade sig tillbaka.
"Jag kommer behöva sitta i rullstol om jag ska tillbaka till skolan snabbt. Kan inte vara borta för länge." Hon såg på Vincent som kvävde ett skratt.
"Du är envis. Det gillar vi." Han såg på Xaden.

Xaden satte sig ned i stolen bredvid hennes säng och log. " Men om du är i rullstol hur ska du då ta dig till skolan?" Frågade han försiktigt. Charles tittade upp från sin bok. " Men vi har ju ett extra rum. Det kan du ha så länge om du vill. " Log Charles med sitt varma leende.

"Det finns väl ramper? Eller nej ni har ju inte det." Hon suckade,
"Då får jag väl kräla mig på marken som en orm?" Hon såg sedan upp och lade huvudet på sned.
"Vad menar ni?"

(är inte du fadern?"

Xaden log mjukt. " Ja du kommer ju inte kunna cykla till skolan när du är i rullstol." Sa han lugnt. " Vi har ju en lägenhet på skolan. Och ett rum är tomt. " Förklarade han lugnt.

Hon såg på dem och blev blossande röd, hennes maskin började pipa när hennes hjärta slog fortare.
"Bo... med... er?" Hon såg genast bort och svalde.
"Vad vill ni ha i utbyte? Jag är duktig på laga mat, städa. Älskar det och tvätta."

Xaden kunde inte rå för att hon var så vacker, med de rodnade kinderna och allt annat. Han svalde hårt. " Vi har anställda för sådant. Men om du önskar får du hjälpa till. Men vi tänker inte att vi behöver något i utbyte. Rummet står tomt och du är i rullstol. Det är den mest logiska lösningen. " Log han.