Djupare diskussioner

Och sen så tror jag inte heller att Rowling gjorde allt medvetet. Man får ta hänsyn till vilket otroligt bred och komplex historia det är, och även livet hon levde ett bra tag innan det blev bättre för henne. Men visst kunde många karaktärer, så som Ginny, Hermione, Luna, varit mer än vad de blev. Still love them though!

^ Exakt! Man kan inte tänka på allt, hela tiden. Hon kanske medvetet valde bort att inte bry sig om jämställdhet osv för att inte göra det mer komplicerat än det redan är. Hon kanske ville ha det på det här sättet, eller ja, obviously så ville hon det. Jag vet inte om hon har uttalat sig om detta någon gång?! :-) Någon som vet?

Iallafall, kommer alltid att älska J.K för det hon gjort. ♥

Jag tror inte heller att hon ''valde bort'' jämställdhet. För trots allt har vi kvinnliga karaktärer som annars man inte ser mycket av i barnlitteratur (eller i hollywood in general) Jag tror bara att hon var för fokuserad på annat för att tänka på alla mindre detaljer som hade kunnat ge exempelvis Ginny en mer värdig historia!

Så bara för att karaktärerna inte är frontfigurer kan man inte diskutera dem alls? (Om jag får säga det själv tyckte jag att jag lyckades få ut en hel del från Regulus i denna tråd för några dagar sen.) Om vi inte tar Fenrir som exempel då utan Bellatrix som vi får höra mer om.

Angående den där essän (eller vad man ska kalla den) så har jag hört en del sådant för och den illustrerar väldigt bra varför jag har problem med genusteorier stundtals. (De som är riktigt feministiskt och genusinbitna kan få ALLT till orättvisor för kvinnors räkning.) Det finns poänger, men en hel del känns som att det är läst mellan raderna för att man ska få ut ett genusperspektiv ur det. Som ex det du sa om Minerva och Dumbledore. Är det fel av en kvinna att lita på sin chef/vän bara för att denne råkar vara man? Och måste alla auktoritetsfigurer var kvinnor för att behaga feminister och genusvetare? (Blir det inte i så fall ändå ojämställt?)
Vet du när den skrevs? Lilys karaktär blir ju "fylligare" först i de sista två böckerna. Tidigare får vi ju i princip uteslutande bara höra om James.
Och om Alice Longbottom: Hon beskrivs ju i princip alltid ihop med Frank, men ingen av dem går man direkt in på djupet på...
Om karaktärsbeskrivningarna av skolbarnen och även deras förhållanden är min första tanke att så fungerar faktiskt tonåringar. Jag gick både högstadiet och gymnasiet ihop med främst "Lavender Browns" vilket gjorde att jag faktiskt mer umgicks med killarna därför. Däremot kan jag hålla med om att tjejernas utseende är mer "statiska". Dock måste jag som osteologiutbildad (osteologi = läran om skelett) ändå säga att killars kroppsliga utseende faktiskt förändras betydligt mer under puberteten än tjejers. De blir mer muskuläsa och får en kraftigare kroppsbyggnad. Det finns inget som kan klassas som en "normal" kropp, men (oerhört) generellt kan man påstå detta (Mänskliga "handjur" har varit större än "honorna åtminstone sedan Paranthropus/Australopithecus boiseis tid). Kroppar ser också lite olika ut beroende på vilken "population" man tillhör, men de flesta karaktärer är ju vita västerlänningar trots allt. (Och innana ni hetsar upp er: Dagens osteologi sysslar inte med rasbiologi!!! Däremot går det inte att förneka att människoskelettet ser lite olika ut beroende på varifrån i världen man kommer.)
Nej, nu är klockan nästan två och jag ska studera grekiska krukskärvor i Medelhavsmuseets magasin mellan 9 och 15. Ber att få återkomma "senare".

''Så bara för att karaktärerna inte är frontfigurer kan man inte diskutera dem alls? (Om jag får säga det själv tyckte jag att jag lyckades få ut en hel del från Regulus i denna tråd för några dagar sen.) Om vi inte tar Fenrir som exempel då utan Bellatrix som vi får höra mer om. ''

Åh, nej, det var inte så jag menade. Jag menade barar att det kan vara svårare att veta vad Rowling menade med ''rakt igenom onda'' när vi inte vet någonting om deras historia, till skillnad från Tom Riddle.

Alltså texten som accioron postade några sidor bak; can't agree at all. Haha jag ser att en del håller med på vissa punkter, men det finns ingenting jag hittar (och innan någon kommer och säger jag inte läser mellan raderna; jo, det gör jag, thank you very much). Tror det handlar mest om hur man uppfattar saker. Jag vaknade nyss så jag går inte in mer på den saken, ville bara inflika det. Kan gärna skriva varför senare, eheh.

Angående dödsätarna så är det en person som kan mäta sig med Voldemort och det är nog faktiskt Fenrir Grårygg, vissa av de andra har familjer och bryr sig om sina barn eller syskonbarn. Bellatrix vill nog t.ex. inte att Draco råkar illa ut, egentligen.

Grårygg däremot påminner väldigt mycket om en ledarvarg, han leder ett gäng varulvar som trivs med det. Han satte ut sig själv vid förvandlingar och angrep BARN för att kunna låta dem växa upp hos varulvar. Han äter människokött utan att förvandla sig. Fenrir är ett monster, i filmen är han mest en random karaktär.

Den som kan mäta sig med Fenrir, är väll Bellatrix - kanske Lucius, då han inte verkar ha speciellt stora känslor för sin son.

Hermione och Ron hade säkert det ganska svårt att förstå all sorg som Harry kände, dom själva hade inte varit med om nåt sånt hemskt, eller Ron får ju uppleva en sorg när Freds död.

childhoodlight HAHA varför hade jag en känsla av att du inte skulle hålla med texten?! Men visst, det är många väldigt ohållbara argument, men just det som jag och expelliarmus pratade om (Ginny, Hermione etc) tycker jag är en sämre del av Harry Potter.

HAHA because you know me...