Våga erkänna!

Älskade spoilern..
Så roligt med ett nytt kapitel av min favorit ff, och det var såklart lika bra som vanligt!

"De fester som elever ifrån Slytherin har skiljer sig från DA-festen. Inte en enda honungsöl i närheten och inga elever över femte årskursen."

Över? Massa fjortisar och p12or då antar jag hihi. Nej men ibland går det lite snabbt när man skriver och jag lyckades fastna där då min hjärna har en spärr för skrivfel haha.
Älskar att anthony verkade sjukt lugn om att träffa hennes föräldrar och sen så märkte hon det, anthony verkar ju verkligen vara en sån som har en sköld omkring sig som ingen kan se igenom... så roligt när jag läste om blaise + draco som stirrade ner varandra så kunde jag inte annat än att tänka att draco och blaise typ suttit i sitt sovrum och ätit popcorn och skvallrat om känslor där blaise älskar daphne och draco älskar austen. hahaha.... rosa tofflor oxå, don't forget the rosa toffles.

och omg på spoilern. just nu när jag börjat tycka om anthony + austen lite, kanske är det för att jag själv fått någon säridé om att det nya är bättre än det gamla även om det gamla gärna får stanna... (killar då alltså)

älskar såklart slutet oxå, omg så busiga dom är. kunde verkligen leva mig in lite i hur djup deras kyss var och sen bara smällde det lite om hur djup den var, #privacyplease

kommer draco att hitta dom? kommer dom ha sex?(kändes som ett sånt moment)...

Du skriver fantastiskt som du alltid och har gjort så tyckte du förtjänade en liten lång kommentar för en gångs skull. (brukar alltid läsa på lektioner osv när jag knappt har tid till att kommentera så ja...)


(förlåt för små bokstäver, min shifttangent har ramlat av. ♥ )

Love /Trezzan ♥

oooo, Nytt kapitel yeyy!

Och öntligen får Austen ha lite perfekt ♥

Längter redan efter nösta kapitlel

Kapitel 36
De första åren på Hogwarts var det jobbigt att fylla år. Att mina föräldrar eller bror inte längre skulle väcka mig på morgonen med paket. Det var inte förrän under tredje året som det inte längre gjorde ont att få det lilla paket tillsammans med brevet där det stod ”Resten väntar på dig när du kommer hem på lovet”. Idag bryr jag mig inte längre. I alla fall inte särskilt mycket. Någonting tynger ner min madrass och jag öppnar ögonen. Daphne sitter skräddare på min sängkant med ett grönt inslaget paket.
- God morgon födelsedagsbarnet! säger hon.
Jag ler och sätter mig sakta upp. Daphne räcker fram paketet.
- Det är inte särskilt mycket men det är ifrån oss alla fem.
Jag river snabbt upp pappret och öppnar locket till lådan. Under lager av grått silkespapper ligger det något mjukt. Med min blick på Daphne plockar jag upp innehållet. Det jag håller i min hand är en mörkgrön långärmad sammetsklänning.
- Jag kom ihåg att du inte hade någon klänning att ha på dig på alla hjärtans dag så jag tänkte att det kunde vara en bra födelsedagspresent och killarna höll med mig. Nu har du någonting att ha på dig nästa gång du ska på en dejt eller något, säger hon.
- Den är fantastisk! Tack så mycket! säger jag och tar mig en kram.
Daphne grimaserar men kramar mig tillbaka. Vi byter om och möter sedan upp killarna i sällskapsrummet, precis som vanligt.
- Varför har du inte på dig klänningen? frågar Crabbe när han får se att jag har på mig skoluniformen under min svarta mantel.
- Klänningen är lite för snygg för att ha jag ska ha på mig den under skoltid, säger jag.
- Det var ju på grund av att den var snygg som vi valde den. Vi visste att den skulle se bra ut på dig, säger Blaise.
Han säger det med en tydlig underton och menande blick. Daphne slår till honom på armen.
- För det första; usch! För det andra; det var faktiskt jag som valde den. Ni bara gav mig pengar till att köpa den.
Han rycker på axlarna och vi börjar gå. Men när vi har kommit upp ur fängelsehålorna så stannar vi igen. Det är folk i entrén. En grupp med elever står uppradade längst ner på trappan. Framför dem står Flitwick och svänger med sina små armar framför dem. Varför står kören och sjunger mitt i entrén? Och vad är det de sjunger? Det låter som…som…
- Sjunger de Ha den äran? frågar Daphne förvånat.
- Herregud, det gör de! säger Goyle.
Jag vet inte vad jag ska säga riktigt. Vad är det här? Då kommer han fram. Bakom kören. Jag känner hur jag börjar gråta. Han håller en röd ros i sin hand och en liten ask i den andra.
- Vad är det här? frågar jag.
- Det här är mitt sätt att gratulera min flickvän på hennes födelsedag, säger han och räcker mig rosen.
Jag tar emot den och slänger mig runt hans hals.
- Du är världens bästa pojkvän!
- Jag är inte färdig. Du har inte fått din present än.
Anthony tar ett kort steg tillbaka och håller fram den lilla asken. Han öppnar den sakta och när jag får se vad som finns inuti den drar jag efter andan. Ett silvrigt hjärta som hänger i en silvrig tunn kedja.
- Tycker du om det?
- Tycker om? Det är jättevackert! säger jag och plockar försiktigt upp det.
Anthony stänger asken och tar halsbandet ifrån mig. Han ställer sig bakom mig och drar mitt hår åt sidan. Hjärtat lägger sig perfekt i min halsgrop.
- Du har fel. Det är du som är vacker. Halsbandet är bara en accessoar.
Om jag kudde så skulle jag smälta. Professor Flitwick kommer fram till oss.
- Gratulerar på födelsedagen fröken Collins.
- Tack så mycket. Det var verkligen snällt utav er och kören att ställa upp.
- Vad gör man inte för sina elever? Nej men vad säger ni, ska vi inte gå och äta frukost? Det är snart dags för lektion. Glöm inte att lämna in eran inlämning nästa gång vi ses, säger han och vandrar sedan iväg.
Anthony tar min hand.
- Vad säger du? Ska vi göra som professorn säger?
Jag nickar och tittar bak på mina vänner. De verkar vara lika chockade som jag.
- Mot frukosten, säger jag.

Resten utav dagen tar sig fram i som en dimma. Chocken ifrån imorse är svår att få att försvinna. Jag kan inte sluta röra vid halsbandet. Det här känns helt overkligt. Jag har läst om det i böcker. Hur man gör romantiska saker för den som man gillar. För den som man är kär i. Jag vet inte hur jag ska göra för att matcha honom. Kan jag ens matcha honom? Det blir nog svårt att komma på någonting. Men jag får försöka. På något vis ska jag visa att jag är lika kär i honom som han är i mig.
- Ännu en dag över. Vi kanske borde börja kryssa av dem på en almanacka? säger Daphne och slänger sin väska på golvet intill soffan.
- Låter lite väl sentimentalt för din smak, tycker du inte? säger jag.
- Om jag nu skulle göra det så vore det inte på grund utav sentimentalitet utan av längta efter att få komma härifrån, säger hon och sträcker ut sig i en graciös gest på soffan.
Jag himlar med ögonen och börjar gå mot sovsalen.
- Vart ska du gå? frågar Crabbe.
- Jag ska bara gå och lägga bort min väska.
Det är inte tomt i sovsalen. Pansy är där. Hon tittar upp när jag kommer in. Som vanligt säger jag inte någonting till henne utan går bara fram till min säng. Till min förvåning så ligger det någonting på den. En avlång ask och ett ihopvikt papper. Jag lägger ifrån mig väskan och tar upp pappret.
”Grattis på födelsedagen.” Inget mer.
- Ännu en present från drömprinsen? frågar Pansy.
Jag tittar på henne och blinkar.
- Eh, ja, precis.
Men nej. Det stämmer inte. Det är inte Anthonys handstil. Hon lämnar sovsalen och jag plockar upp asken. Ett slät armband i guld. Det är vad som ligger i asken. Jag tittar mig omkring. Vad är det här? Vem är det ifrån? Två smycken på en dag. Två smycken ifrån två olika personer. Vad är det som händer?
_______________________________
Kort kapitel men det händer lite!
Kommentera gärna långa kommentarer

ÅÅÅÅH hoppas det var Draco som hade lämnat det sista paketet.. Älskar att det var i guld också, istället för ett "fult" i silver som Anthony gav hihi.

Okej bra...*harkelharkel*JÄTTEBRA!!! Men nu gissar jag vilt här Att Draco har gett halsbandet är ju mest troligt... Men det är ju därför jag INTE är helt säker på att det är Draco... Åsså har ju Blaise varit lite skum... JAG HAR KOMMIT PÅ EN IDÉ!! JAG HAR KOMMIT PÅ EN IDÉ!!! Tänk om Draco har berättat för Blaise att han gillar Austen, och då kände Blaise att han OCKSÅ gillar Austen (även om jag shippar Blaphne/Daise (NÅN SOM VET HUR MAN GÖR ETT BRA SHIPPNAMN FÖR DEM???) så han ger henne "ett HELT vanligt" halsband. (Nu kommer lite ännu mer oseriöst) Men då blir Draco sur eftersom han gillar Austen och när han och Blaise bråkar hör Anthony dem och blir ledsen och blir ihop med Pansy och eller Daphne för att såra Austen och dölja sin egen sorg. Och sen kommer Harry och inser att Daphne är världens sötaste flicka och då blir DE tsm och Daphne blir superfnittrig och gör slut med Anthony. Och SEN blir Ron smittad av "Slytherinflickvänsfebern" och tar Pansy som OCKSÅ lämnar Anthony. Och då blir Anthony såklart jätteledsen och lyckas bli tsm med Cho. Men då blir även Hermione och Ginny ledsna och så blir DE OCKSÅ tsm (Lite galet jag VET). Men eftersom Austen är ensam nu blir hon ledsen och en gång i uggletornet träffar hon HONOM... Neville Longbottom (Nevsten/Ausille (HEHE KUL VA??!!)) och hon blir STÖTRKÄR.
Kaboom!!!!!!!

Mer austhony älskar de tillsammans. Hoppas de aldrig gör slut

Skriv mer!

Har varit bortrest och kommer hem och får se att jag har två kapitel att läsa = lycka!

Och vilka fina kapitel! Anthony är ju verkligen en drömprins, vill också att någon fixar ett sådan födelsedagsfirande för mig!

Men ser nu fram emot twisten More drama! More Draco! Ska bli spännande att se vem som gett henne armbandet (kan det vara Draco månntro?), hehe. Längtar till nästa kapitel!

Du är bäst!