Viktigt Bortglömda[SV]

Tack snälla
Aww, it makes me so happy
Jag vet into vad jag ska svara, mer än tack. Och jag ler väldigt stort bakom dataskärmen. För awesomenessen!

Uhmm, det kommer mer snart (I think).
Det är så att jag är hos min farmor och farfar. Så jupps, självklart glömmer jag min lilla anteckningsbok där alla mina mysterious planer för den här ff'n står nerskrivna. (JAG GLÖMMER ALLTID NÅT NÄR JAG ÅKER IVÄG D: ) Jag tycker bäst om att ha den i närheten så att jag är helt säker på att det blir rätt.
Konsekvenserna av det här är att jag inte skrivit något alls på den här. D:
Men jag lovar och svär, det kommer så fort jag skrivit klart det där hemma
Kraam på er ♥ Och tack för att ni är sånna tålmodiga läsare

EDIT: Godrica? Lida? Kan någon skriva något så jag kan posta det nya kapitlet? You guys are online xP

Hoppas att nästa kapitel kommer snart, jag brukar också glöma någonting när jag ska i vägg

Tack snälla Lida!
Innan ni läser vill jag att ni ska veta en sak.


Alright? .___.

Här kommer nästa kapitel

10 augusti 2021, morgon
Freya

Det är någon slags chattgrupp jag blir indragen i. Meddelanden blinkar fram på skärmen med små irriterande vibrationer från mobilen. Jag letar runt ett tag bland de olika funktionerna, tills jag slutgiltigt finner ett sätt att stänga av det. Tack och lov.
Jag tittar noga igenom de olika texterna. Det är Isa som börjar det hela. Hon insisterar på att de fem tjejerna måste träffas på en adress som jag aldrig hört förut. Den är krånglig och har något att göra med en blomma jag vagt känner till. Det är väldigt konstigt. För hon förklarar inget mer.
Jag fattar ite varför? Skriver Wera.
km ht bara Svarar Isa. Hennes konstiga förkortningar börjar redan gå mig på nerverna.
Men varför? Det låter ganska gnälligt för att vara Wera.
Dt hr hnt ngt Isa igen. Jag känner hur det vänder sig i magen. Vad är det nu som har hänt?
Nu kommer Amy in i bilden. Förlåt! Jag såg inte det här förrän alldeles nyss. Det gör väl inget hoppas jag? Förlåt.
Oavsett vad vi bestämmer oss för, så vill jag bara säga att jag tycker att det här är fel. Vad som än hänt, Isa, så borde Ellie få veta det också. Jag vet att det är svårt att hitta hennes kontaktuppgifter, men det borde vara vår främsta uppgift för tillfället. Ingen ska lämnas utanför. Trots allt det nya så. Ja, vi är i det här tillsammans.
Oj, tänker jag. Amy är visst inte lika blyg bakom skärmen.
Ellie r hr.
Hela chatten tystnar. Jag bestämmer mig för att det är jag som ska bryta den obehagliga stämningen.
Jag förtsår inte problemet. Kan vi gå dit nu?
Det är ingen som ogillar den idén.

Det visar sig att ”blom-adressen” är en lägenhet. En väldigt ofräsch sådan. Det luktar förfärligt från några fulla container, som sitter placerade vid ingången.
Jag rynkar näsan och håller andan då jag går förbi dem. Tea däremot, går oberört vid min sida. Jag undrar om spöken kan känna dofter. För tillfället tippar svaret åt nej.
Väl inne bestämmer jag mig för att inte ta hissen. Efter att ha sett hur en gammal kvinna yrt falla ut ur den kan jag inte bli mer säker på att trapporna är en mycket bättre idé.
Men trappstegen är många, och när jag väl når mitt mål flåsar jag ansträngt. När jag sedan knackar på dörren försöker jag dölja mina högljudda andetag så gott det går.
Isa öppnar dörren. Hon granskar mig snabbt innan hon håller upp dörren. Inte ett ljud kommer över hennes läppar.
”Bor du här?” Frågar jag och tittar mig omkring. Hallen är en salig blandning av alla möjliga sorters prylar. Inget tycks höra ihop. Jag fastnar med blicken på en liten oval skylt i havsblått, som sitter precis innanför dörren. Tryckta bokstäver visar sitt budskap med en skrikig grön färg. Glöm ej släcka ljusen!
”Har du tittat klart eller?”
Jag möter hastigt Isas blick och nickar generat. Jag lägger märke till att hon precis undvek min fråga.
”Är jag först?” Undrar jag då hon börjar leda mig fram bland alla prylar som står staplade längs väggarna. Jag snubblar nästan över en rosa pall med den fyndiga texten: Sitt!
”Nej”, svarar hon. ”Du är sist.”
”Jaha.” Jag vrider på huvudet. Den osynliga hunden har stannat för att nosa på pallen. ”Tea”, väser jag.
Hon kommer genast trippande. Isa tittar konstigt på mig innan hon tecknar åt mig att följa med.
De tre andra tjejerna är, precis som Isa informerade, redan där. De sitter i en liten halvcirkel på golvet. Amy lägger en hårslinga bakom örat, Wera river på ett flammande rött myggbett på benet och Ellie, Ellie ser nästan sjuk ut. Som om hon nyss åkt det hemskaste ett nöjesfält har att erbjuda.
Isa och jag slår oss ner vid dem, så att vår lilla grupp bildar en perfekt cirkel. Tea sätter sig tillrätta bakom mig.
”Då”, säger Isa. Hon drar fram ett vitt kuvert och börjar vifta med det. ”Låt oss ta reda på allt. Vi börjar med Början.”

Supperbra skrivet och jag skulle alldrig i min vildaste fanntasi sluta att bevaka denna AWESOME ff´en

Såååå braaa! Jag längtar såå tills ett till kapitel, jag älskar den här ff:en!!! Du är bäst!!

Superbra! ♥

Ska läsa snart!

Kom inte på något "hot" i dag/ i kväll så du får nöja dig med : DU ÄGER!! ASSÅ JAG KAN INTE BESKRIVA HUR BRA DU ÄR PÅ ATT SKRIVA OCH FÅ EN ATT ALDRIG VILJA SLUTA LÄSA!!

hehe, blev lite uppspelt xD

Vill bara skriva ett kort 100000000000 AWESOME och 1000000000000000000000 ♥♥♥till dig och ett kort meddelande: Vi kommer tålmodigt vänta tyst i en miljard år om du så ber oss om det. Vi kommer aldrig sluta läsa, NEVER!!! Men, om du inte ber oss om något sånt så:


Det var *oskyldig blick* inte jag…

Okej, det var jag men jag skulle bara förmedla att oavsett hur lång tid det än tar mellan kapitlerna så lämnar vi dig ALDRIG!!!!!!!!!!

Ja! Nytt kapitel! Jättebra som vanligt