Sjunde året på Hogwarts

Solara satte sig i biblioteket i sin vanliga fåtölj och hoppades på lugn och ro för att kunna göra alla läxorna och läsa på inför lektionen astronomi som var hennes sista lektion för dagen.
Ikväll måste hon sitta och plugga, hon kunde inte göra så igen, det funkade inte, inte att missa så mycket, hon skulle förlora sina betyg.

Cara måste ha somnat för hon vaknade när dörren åkte igen.
"Cara?" sa en välbekant röst och hon satte sig sömnigt upp och såg på Severus. "God du ser hemsk ut"
"trevligt att se dig med" sa Cara lågt och han satte sig bredvid henne. "vill du prata om det?" frågade han och hon skakade på huvudet.
"Jag ville bara vara någonstans där människor inte inte säger en massa saker hela tiden" sa hon lågt.

Solara satt på sista lektionen, astronomi som de hade tillsammans med Gryffindor. Det var skönt att slippa Granger, nu kunde Solara själv glänsa och inte behöva vinna över henne i alla diskussioner.
Hon koncentrerade sig på stjärnkartan samtidigt som hon försökte massera näsroten för att få bort huvudvärken. Hon var fokuserad som vanligt på lektionerna och inte en enda visste eller kunde tro vad hon vart med om kvällen innan.

Severus såg på henne.
"Ja jag vet vad jag gjorde igår" sa hon trött och han suckade.
"Det är ditt liv, men du skall veta att vi bryr oss om dig" sa Severus vänligt och Cara såg på honom.
"Det vet jag att ni gör och jag ifrågasätter inte det. Jag vet att jag alltid kan prata med er, men jag vet inte vad jag skall prata om eller hur jag skall prata om det snarare" sa hon bara.

Lektionen var slut och var på väg till biblioteket då hon blev stoppad av Blaise,
"Har du ätit? Vet du att du har suttit med näsan över en bok hela dagen?" säger han skarpt till henne.
"Nej jag har inte ätit och tänker inte för jag ska göra läxan vi nyss fått. Och jag sitter med näsan över böcker dagligen och har inte dött ännu." svarar Solara honom som upplever hans oro som att han var arg.
Solara muttrade något och såg honom in i ögonen, han började bli arg.

"Cara" sa Severus och kramade om henne. Det brast för henne och tårarna började rinna. "Vad är fel"
"Inget" sa hon lågt och snyftade.
"Ibland är du för envis för ditt eget bästa" sa Severus och hällde upp en kopp te till henne. "Om du inte vill prata med dig så prata med någon annan" sa Severus och hon skakade på huvudet. Hon var inte redo att berätta.

Solara rycker till då en svart tornuggla sätter sig på hennes axel,
"Hej, Tristan." ler hon mjukt och tar brevet och suckar och kastar en blick på Blaise.
"Din far?" säger han smått roat och hon nickar och öppnar brevet och läser.
"Nå?" sa Blaise och lutade sig över hennes axel för att se.
"Inget." säger hon bara och döljer brevet för honom men ler lätt.
"Det är jättegulligt av dig att du bryr dig." sa hon mjukt.

"Ja ibland märks det att du är din fars dotter. Men kan du inte prata med honom?" frågade Severus och hon skakade på huvudet.
"Nej verkligen inte" sa hon och Severus la en filt runt henne.
"Jag vet inte vad jag skall göra för att då dig att må bättre" sa Severus och Cara såg på honom.
"Bara prata med mig får mig att känna mig bättre" sa hon leende.

(Det här känns som ett privat rollspel, men jag vet verkligen inte vad jag ska skriva xD)

(Jag vill verkligen få med er, men ni skriver inte så mycket, ni får dyka upp och skriva mer. Typ ta kontakt med oss ^^)