Eragon [privat]

''Hon är en ande. Enya alltså''

"Hur kunde hon bli det?"

''Jag vet inte''

"Tänker ingen erbjuda mig att sitta ner och ge mig lite att dricka. Det har varit en lång resa."
"Jag bryr mig inte så mycket om dig för tillfället. Min vän är en ande."
"Och ingen kommer på tanken att fråga mig om råd."
Den där kvinnan börjar bli irriterande.

''Sätt dig ner, vill du ha nåt att dricka? Lite champange, kanske?'' frågar Murtagh sarkastiskt

"Ja tack. Och gärna lite tryffelkaka också, men inga paddor, för de finns inte."
Angela ler bara.
"Då kan du ju gå iväg och leta efter din tryffelkaka då dumma kvinna."
"Jag trodde att ni ville ha mitt råd, men visst, om ni anser att ni klarar er utan min hjälp så går jag. Ha det så bra och se upp för paddorna."
Angela går ut genom dörren igen.

Jag inser att det var dumt att säga så. Hon hjälpte mig och Shea.
Jag springer efter.
"Förlåt. Jag var bara orolig för min vän. Kan du snälla hjälpa oss? Vi behöver din hjälp."
Hon vänder och går in igen.

Häxan tittar på mig.

"Kan du göra något för att hjälpa henne?"
Kvinnan svarar inte.