Privat roll mellan ginnyw123 och Shaunee

Jag känner mig obekväm med beskyddarna bakom mig, så ofri.
Vi går tillbaka till respektive rum under en smått pinsam tystnad.

Beskyddaren och jag går in på mitt rum.
Hon ställer sig genast i ett hörn med blicken skarpt fäst på mig.
"Eh, vad heter du?" frågar jag och försöker skapa en konversation.
Hon svarar inte och jag skruvar obekvämt på mig.

Jag sätter mig på sängen och beskyddaren ställer sig i ett hörn. Jag harklar mig. "Så..." börjar jag "Vem är du?"

"Eh, ja" mumlar jag och går fram till den sega skoldatorn.
Blixtsnabbt är beskyddaren där.
Hon stirrar på mig som om försöker utmana mig att sätta på datorn.
"Wow, chilla" säger jag och håller upp mina händer.

Hon svarar inte. Nehepp, det här ser ju lovande ut.
Jag går fram till fönstret och tittar ut, även om det inte finns mycket att se. Jag kan känna beskyddarens blick i nacken, som om hon tror att jag tittar efter något.

Hon blänger på mig och backar undan.
Jag gör inget nytt försök att sätta på den, eftersom det tydligen är förbjudet.
Jag släntar bort till min säng och kastar mig på sängen.
Sedan plockar jag upp en bok som beskyddaren genast kastar sig över och bläddrar igenom.
"Vadå? Tror du att det finns hemliga meddelanden från Sonya där eller? Seriöst!" säger jag ilsket.
Hon svarar inte, vilket jag inte heller förväntade mig, och kastar tillbaka boken mot mig efter att hon kollat att det inte fanns något misstänkt i den.
"Tack" snäser jag och fångar den. Sedan slår jag upp den på måfå och börjar läsa, bara för att slippa se henne stirra på mig.

Jag sätter mig på sängen igen eftersom det verkar fånigt att stå och stirra ut genom fönstret. Jag grabbar tag i en bok och lägger mig bekvämt. Beskyddaren tittar på mig, tar den ifrån mig och granskar den.
"Det kallas bok, om du nu inte vet det" snäser jag och rycker tillbaks den.

Trots att jag försöker uppslukas av boken känner jag fortfarande beskyddarens skarpa blick på mig.
Jag suckar irriterat och tittar upp.
"Kan du sluta stirra på mig?" snäser jag irriterat.
Hon blänger bara på mig.
"Hm, jag tar det som ett 'nej'" muttrar jag för mig själv.

Jag slår upp en sida och försöker koncentrera mig på boken. Men närvaron av beskyddaren gör mig irriterad, jag kan inte koncentrera mig på något.
Jag slänger irriterat ifrån mig boken och lägger mig ner med armarna i kors.

Pip.
Jag tar fram min mobil.
Sms från okänt nummer.
Jag ser förbryllat på sms:et innan jag öppnar det.

Kom till stugan, jag har Anya.
Inga beskyddare för då blir det synd om henne.

Jag drar efter andan. Sekunden efter står beskyddaren framför mig och sträcker sig efter mobilen.
"Det är från min pojkvän och väldigt privat!" ljuger jag smidigt.
Hon granskar mig en kort stund och mitt hjärta tar ett skutt när jag tror att hon ändå tänker kolla sms:et. Men istället vänder hon sig om och ställer sig i hörnet.
Jag fäller ihop mobilen och lägger den i byxfickan. Sedan klär jag på mig.
”Jag ska bara till Ellie” säger jag och går ut ur rummet. Beskyddaren följer efter.