The star games

Omg jag har blandat ihop dig och Sovsvampen !!! Jag ändrar genast!

Haha, tokigt. Men jättebra kapitel!

ÅH VAD BRAAAAA!!

På tok för bra! Man får inte skriva så bra som du skriver! ♥

Bra! ♥

SuperMegaAwesomeDuktigtBra

Sååå grymt bra ♥♥

Nytt kapitel imorgon NIÄRFÖRSNÄLLAMOTMIGJAGKANJUINTESKRIVAATTNIDÖROMNIKOMMENTERARSÅDÄRFINTFATTARNIVÄLMENTACKTACKTACKNIÄSÅSNÄLLAJAGBLIRSÅHIMLAGLADBARASÅNIVATOKEJINGENFATTARDETHÄRMENJAGÄRSJUKTGLADTACKTACKTACKTACK♥

^Ehehe, varsågod! Kul att det kommer ett nytt kapitel! Du är awesome!

KAPITEL 7- tredje dagen.

Överste spelledare Millson Lovegood tänkte så det knakade. Vad hade hon gjort?! Inget vatten fick deltagarna och nu var de tvungna att slåss tills det fanns en vinnare för att få det. Det var bara tredje dagen, och spelen KAN INTE UNDER NÅGRA OMSTÄNDIGHETER TA SLUT EFTER BARA TRE DAGAR. Presidenten skulle... ja, hon ville inte ens veta vad presidenten skulle göra med henne! Publiken skulle vara så besvikna! Vilka var favoriterna? Hermia och saganda. Kunde hon skicka de vatten utan att förstöra spänningen helt? låta de andra deltagarna döda varandra, och låta favoriterna kämpa i en sista strid? Då skulle det kanske ta fyra dagar... Fast fyra dagar var inte heller mycket. Men det var den bästa planen hon hade. Bara inte de nedrans deltagarna förstörde allt!

Lupinfan gjorde sig osynlig näs han såg att saganda fick en sponsorgåva. Det var vatten. Hon tog ett krampaktigt tag om lådan han satt på. Han fick inte störta fram och slita vattnet ur händerna på henne, och ta allt själv. Han behövde henne tills kvällen. Den avgörande kvällen. Lupinfan smög fram till flickan, och läste över hennes axel;
"Detta är vatten. Dela inte med dig. Fly från kvällen blodbad. Spring norrut. Där hittar du mer vatten. Det är en dags vandring. Ta ingen med dig. /ML"
saganda var minst sagt förvirrad. Vem var ML? Kunde hon lita på det här? Och bara göra som det säger? Lämna Lupinfan för att dö? Nej, det kunde hon såklart inte göra. Men han var inte i närheten. Ska de fly, eller stanna?
Medan saganda satt och funderade smög sig Lupinfan tillbaka till sin låda. Tänk att hon ens överväger att lämna honom här för att dö! Fast, sa en röst inom honom, hade inte jag gjort samma sak i hennes situation? Jo. Det hade han. Han skulle inte ens tvekat, bara flytt så fort han kunnat. Skuldkännslorna vällde upp inom honom. Kanske kunde han skylla på att han var varm och trött och... och... hans ögonlock blev tunga. Han föll baklänges samtidigt som han kände att han blev Synlig igen.
"Lupinfan!" Skrek saganda och sprang fram till honom. Värmeslag eller uttorkning, antagligen. Så han hade varit i närheten. Hon släpade in honom i skuggan bakom hornet och hälde en klunk vatten i hans mun. Han vaknade, men spottade bara ut vattnet. Hon erbjöd honom vattnet.
"Då såg meddelandet va?" sa hon.
Lupinfan nickade stumt och tog emot flaskan. Den rymde säkert tre liter. Och nu var den halvfull.
"Jag har en idé! Varför gömmer vi oss inte, ser vilka som kommer för att hämta vatten ikväll, och om det finns tillräckligt mycket kvar för oss så tar vi det, men om inte så drar vi till det där andra stället där det skulle finnas vatten." saganda höll med. det var en bra plan.

Några kilometer längre bort fick Hermia samma gåva och meddelande som saganda. Hon log. Hon kan vinna! Nu skulle hon inte behöva Harrypotterr för att spåra upp andra deltagare. Kanske skulle någon eller något vänta på henne vid den andra vattenkällan, kanske inte. Men antagligen hade inte fler än två till fått samma meddelande, vilket betyder att de som inte fått det kommer döda varandra redan ikväll. Hermia halsade i sig en liter vatten. Sedan höll hon fram den mot HarryPotterr. Han såg chockat mot henne. Han försökte röra händerna för att nå flaskan, men kunde inte.
Hermia skrattade hest. "Trodde du verkligen att jag skulle ge dig vatten?!" Sen satte hon händerna mot hans hals och tryckte och tryckte och tryckte och tryckte, tills HarryPotterr var död, och ett kanonskott avfyrades.

HannaPanna var nästan död. Helt uttorkad. Men nån gång mitt på dagen, fick hon en sposorgåva; en pytteliten flaska vatten. Den rymde max en deciliter. Hon drack snabbt upp vattnet och läste meddelnadet: "Så att du står dig tills ikväll. Du kommer väl på festen? /ML". Just då hörde hon ett kanonskott. Hoppas den jävla Hermia idioten dog!