And what about home? [Rollspel]

Evelyn sa inget. Hon vände bara om och sprang.
Jäkla äckel.

Janice går i den andra riktningen. Mot skogen hon måste jaga. Hon känner sig själv förvandlas och flyga in i skogen. I hennes fladdermus-form kan hon intresserat iaktta de olika djuren som bosatt sig i skogen. Till hennes lycka ser hon en kvinna springa iväg och hon förvandlar sig snabbt och attackerar denne. Hon tuggar på halsen och frigör den varma flytande vätskan och känner sig själv rysa av ren energi. Hon älskar den beska smaken och hon släpper ned hennes lik på marken med en duns.

Jake hörde vad Alyss skrek men ylade endå. Han visste inte vad det var med han just nu men han visste att han sårade Alyss känslor och borde ha vart mera vaksam på vad han gjorde men nu tänkte han hoppa över ett stupp men istället för att hoppas så springer han bara rakt ut tänkte han. Men han visste att Alyss skulle bli mera blrtvivlad då. Hamn tänker inte gå in till dem dära tillgjorda sängarna igen, han tänker stanna under en gran resten av natten för att tänka på hur han skrattade åt Alyss!

Legolas stod där forlorad i tankar. Medans Jake hoppat ut genom fönstret och blivit varulv och flickan satt förtvivlad på golvet stod han och drömde sig bort till dem vackra skogarna i Lothlorien. Han drogs tillbaks till nuet av Jakes ylanden. Men också av en annan sak, han kände något på sig, ett eller flera mord hade begåtts.

Janice ser ned på sin blodröda mantel och drar upp huvan på den. Hon ser knappt skillnaden på det svallande tyget och kvinnans blod. Hon ler mot det. Hon älskar att se ett offer dött. Men hon måste skära halsen av kvinnan för att denne inte ska resa sig som levande död. Så Janice går ned på huk, plockar upp den döda kroppen och bokstavligen sliter av huvudet fortfarande leende.
"Jag är så sjuk." Säger hon och reser sig och låter de båda delarna landa på marken.

Jake gick och hittade en skallig gran att ligga under för han årkade inte stå upp längre. Han skulle alldrig mera såra Alyss bestämmde han! Han ylade en gång till för att se om det hände något men inget hände så han la huvudet på tassarna och somnade. Han drömde att han slog till Alyss tiktigt hårt så att hon fcik tre blodränder på chinden, han drömmde även att han tog livet av sig igenom att hoppa ner för stupet som han lovade....

Janice hör ylandet och vet att det är varulven. Hon tvekar knappt när hon börjar gå mot ljudet, hon har ändå inget att göra eftersom hon ändå inte kan sova. Hon hittar honom efter ett tag, ganska långt tag faktiskt. Hon slår sig ned längre bort och iakttar honom. Egentligen är det ganska sjukt att hon gör det. Men hon bryr sig inte.

Legolas rusade iväg på lätta men snabba fötter. Genom korridor efter korridor. Utanför slottet var natten långt liden. Han gick mot skogen. Han kom till nåt sorts läger, och där fanns Klaus, och några människor, en var död. Legolas stannade men gick lätt och sakta fram. Hans gyllene hår lyste i ljuset av en ung måne. "Vad gör du med dem här oskyldiga människorna?!" sa Legolas med en röst som var stadig och allvarlig.

Jake fortsätter att sova men vaknar av att han ligger på en sten som han inte mins att den var där från börgan, men han känner en illaluktande lukt och han vet precis vad det är för lukt, blodsugare... Han far upp på föter och då ser han, det är en av tjejerna som sitter en bit bort, och konstigt nog sitter hon och iaktar Jake. Jake börgar att gå mot henne, han vill se vad hennes första drag är, om det är att fly, eller om det är att slå emot eller om hon inte tänker göra nånting.

"Jag har aldrig sett din sort av varulv förut." Säger Janice och sitter kvar i samma ställning. Lite för att hon inte tänker förskaffa sig fiender för tillfället. Men han är antagligen redan hennes fiende, fast hon inte tycker detsamma om honom.