Hemligheter kan inte gömmas för alltid

meeeeeeeeeeeeeeeeeeer

Elladora

Jag öppnade ögonen och såg Draco ligga bredvid mig med slutna ögon. Han såg så fridfull ut när han såg, det bistra runt hans ögon försvann.
”Draco.” viskade jag för att försäkra mig om att han sov. Han grymtade till och vände på sig men han vaknade inte. Jag reste mig försiktigt upp från sängen och smög fram till dörren. Jag stannade upp mitt i ett steg när Draco vred på sig i sömnen innan jag tryckte ned dörrhandtaget. Dörren var låst, jag borde ha väntat mig att han skulle göra något sådant.
”Om någon försöker öppna dörren så känner jag det. Ibland är det ganska praktsikt att vara en trollkarl.” sa Draco bakom mig. Han måste ha vaknat när jag försökte öppna dörren. Dracos hår var rufsigt och stod åt alla håll, det fick mig att le. Draco verkade inte arg på mig den här gången, han hade antagligen väntat sig att jag skulle försöka fly igen. Han log roat och verkade tycka att den här situationen var rolig, jag förstod mig inte på hans humor.
”Jag förstår mig inte på dig Draco.” sa jag och gick tillbaka till sängen. Jag kröp ner under täcket bredvid honom så nära att jag kunde känna hans kroppsvärme.
”Vad är det du inte förstår.” mumlade han samtidigt som han kysste min kind, hans mjuka läppar fick mig att rysa av välbehag.
”Du är oförutsägbar. Du går från att vara den kalla Malfoy till att vara den varma Draco. Jag vet aldrig vem det är jag pratar med för skillnaden mellan dina två sidor är så lika. Det är som om du egentligen är Draco, men det känns som om du tycker att du ska bete dig som en Malfoy.” svarade jag. Han slutade kyssa mig och tittade på mig med varma ögon. Jag förstod att det var Draco jag pratade med nu, och inte Malfoy.
”Jag tror du vet mer om mig själv än vad jag själv gör.” sa han och kysste mina läppar. Jag besvarade hans kyss även om jag visste att det var helt fel. Det var inte meningen att vi skulle göra det här, det skulle aldrig fungera. Och jag kunde aldrig berätta för honom varför. Han slutade kyssa mig och jag drog mig undan från honom.
”Vad är det som är fel?” frågade han.
”Vi är felet, det här är inte rätt.” viskade jag. Hans ansikte var omöjligt att tyda, jag ville veta vad han tänkte.
”Jag bryr mig om dig och jag tror till och med att jag älskar dig. Jag tänker låta dig gå, du behöver träffa en botare. Jag vet att jag riskerar mycket genom att låta dig gå, det jag riskerar mest är min frihet.” sa han och tittade djupt in i mina ögon. Jag visste inte vad jag skulle säga, han kunde inte älska mig. Han kände mig inte ens, han visste inte vem jag är.
”Jag älskar dig också.” viskade jag och då insåg jag att det inte var en lögn. Jag älskade honom faktiskt.

Aaaaw♥ När kommer det mer?

Åh, jätte bra!
Jag älskar så klart FF:en, men att du skrever så ofta gör de bara så bra!
¨


När kommer de mer?

Aw. ♥ Det är så sött med en kärleksdoppad ff om Draco. Det känns som om det är det han behöver. :3

Elladora ♥Draco
jag tror att bellatrix är hennes mamma

Jag med

Aw♥ Vad gulligt!
Awesome!
____________________________________________________________
Läs min ff "Dominique & Vampyren: http://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=10567&page=7#p663159

Bara för att Draco och Elladora har blivit så känslosamma måste jag också hänga på trenden

JAG ÄLSKAR ER OCH ERA UNDERBARA KOMMENTARER JAG SITTER JÄMT OCH LER FÅNIGT FÖR MIG SJÄLV BARA FÖR ATT NI ÄR DE BÄSTA LÄSARE JAG NÅGONSIN SKULLE KUNNA ÖNSKA MIG

TACK SÅ SUPER MYCKET ♥

meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer