In the dark PRS Vidomina & Medi

Pul såg på Ivy och nickade.
"Vi är säkra här bara vi andvänder halsbanden." Han log och såg på Ivan och reste sig.
"Jag går och gör en runda bara." Han smet ut och lämnde dem ensamna.
Alice såg på Ivan och log.
"Ska jag spela för er sen?" Frågade hon försiktigt.

Ivy var inte säker på Puls svar, men valde sig att nöja sig med det för stunden. Det var inte tillfälle att gå in i en diskussion utan något slut eller ände. Hon nickade och såg efter honom när han lämnade bordet.
Ivan svalde en tugga av maten och såg mot Alice. "Ja, gärna.", sa han och tog ännu en tugga. "Spela den där, den där.. som jag lärde dig? Den enda låt jag kan på piano, kommer du ihåg?" Han drog lite på mungipan i ett leende och sträckte sig efter glaset för att svälja maten med drycken.

"Ja jag minns men vi kanske ska sätta oss i vardagsrummet så ni hör bättre." Hon log och reste sig.
"Så jag har en fråga Ivan. Om jag har tillåtelse att fråga."
Hon såg upp mot taket och log sedan.
"Kommer vi ta oss tillbaka till Ryssland snart eller stanna här? Det här är så mysigt."

"Javisst. Men, Alice. Tålamod. De andra har inte ätit klart än och det ser ut som att du inte ätit mycket alls.", sa Ivan och nickade mot hennes tallrik som fortfarande hade maten placerad på fatet. Han såg mot Ivy som drog lite osäkert på läpparna när deras blickar möttes. Men han bröt blicken när Alice ställde ytterligare en fråga. Ryssland? Han vred på huvudet för att se åt hennes håll. "Vårat liv är inte här, Alice. Vi måste tillbaka till vårat. Det här är bara tillfälligt vi bor här."

Hon såg ner på tallriken och såg sedan upp.
"Jag är inte så hungrig. Jag är inte alls hungrig." Hon såg sedan bort och bet sig i läppen.
"Jag är bara så trött." Hon slöt ögonen och suckade.

Ivan tog servetten som låg placerad på bordet och torkade sig om läpparna för att släppa ner den på tallriken. Han hade ätit klart. "Dåså, Alice. Det verkar som att det är din tur. Att spela för oss, menar jag." Han sköt ut stolen för att sedan ställa sig upp. Ivy gjorde detsamma och borstade med händerna över byxtyget för att släta ut det igen.
Ivan började gå mot vardagsrummet och Ivy följde efter.

Alice ryckte till och såg upp.
"Självklart Ivan det ska bli mig ett sant nöje." Hon reste sig och gick efter Ivy. Hon hörde pigorna städa undan och hon kunde höra knäppanden från värmen från brasorna som brann i varje eldstad.

Ivan satte sig tillrätta i soffan och nickade mot pianot för att visa att Alice skulle gå dit.
Ivy satte sig ner i en av fåtöljerna och masserade sina fingrar. Hon var otålig. Som om hon väntade på något. Vad visste hon inte, men något var tvunget att hända. Hon såg sig om efter Pul, men han syntes inte till. När skulle han komma tillbaka?

Hon såg på dem innan hon satte sig och placerade händerna på pianot och lät händerna dansa. Det var en vacker men mycket sorlig melodi och hon slöt ögonen. Fingrarna gled lätt över tangenterna och hon kunde känna gåshuden krypa upp för hennes armar.

Under tiden Alice spelade slöt Ivan ögonen för att ta in melodin och lyssna noga. Hon spelade så vackert. Han fann sig i att nicka i takt till musiken och lågt, lågt, nynna med. Ivy upptäckte det och drog lite på läpparna i ett leende. Det var sällan hon såg Ivan i sådant tillstånd.
Men något fick hennes att rycka till. Någon som inte lät som det ska. Det var inte Alices spel, eller något inne ifrån rummet, det kom från.. hallen? Han sträckte på sig för att se sig om, men upptäckte inget. Hon bestämde sig för att ta reda på vad det var hon hade hört. Ett klickande ljud. Men hon skulle inte störa Ivan eller de andra. Hon ursäktade sig och backade ut från rummet för att sedan vända sig om när hon kommit ut till hallen där hon till sin fasa upptäckte att dörren in till huset stod öppen. "Hallå?", försökte hon lite försiktigt. Hur hade dörren öppnats? Eller var det bara vinden? Hon skulle just till att vända sig om då en hand sträckte sig över hennes mun för att hejda henne från att skrika eller ropa på hjälp. Då hörde hon en välbekant, viskande, röst. "Var är hon? Var är Alice?" Det var Rion.