prs med ingetledigt

Simon hälsade och satte sig på en stol.

Jag satt tyst på golvet och kollade mot dörren.

-Ska vi bara sitta här eller? Undrade Simon.

Jag satt tyst.

Simon suckade frustrerat. Även jag började tröttna på att ständigt fara ut hit.

- Jag vill träffa min bror, sa jag.

( Kan inte Jack komma in i huset typ nu)

Jag suckade och såg på Simon som konstigt nog log.

(snart skriver i hans perspektiv nästa gång)

Jag gick och satt mig i soffan.
Tårarna rann ner för kinderna.

Jacks perspektiv

Jag använde min gamla mobil som spegel för att se till att jag inte såg alltför hemsk ut. Min läpp var svullen och min kind var röd och blåslagen men såg iallafall mycket bättre ut än igår. Uppdragen som Hannes hade tvingat ut mig på hade varit rentav livsfarliga. Jag gick den sista biten till det välbekanta huset jag hade tillbringat många dagar och nätter i.

Jag satt som en boll och grät i soffan.