Life - Lupple & Medi PRS

Hon såg på kulorna och såg upp.
"Mörkgrönt? Detlåter vackert. Jag bor i skogen med." Hon tog en större version av pärlan hon hade och log.
"Den här." Hon tog den oc höll den. Den tilltalade henne oc log.
"Den säger mitt namn."

Han nickade sakta. "Som bas. "Svarade han leendes och såg på pärlan. "Den är passande. "Log han lyckligt och nickade. "Då är det rätt. "Viskade han.

Hon såg på de andra.
"Den är för stor och då känns det som att misstag kommer hända. Jag kommer ta för stora beslut som aldrig kan gå. De små är samma sak. Den måste vara perfekt."

Han nickade sakta. "Det är sant, du är klok. "Viskade han och tog fram en bok med alla symboler, som var översatta till deras språk. "Bläddra igenom och se vilka du skulle vilja ha. "Viskade han.

Hon började bläddra men stannade tvärt innan hon hann se vad det stod.
"Den här." Hon hade dragit bort handen som den hade brännt henne.
"Vis" Viskade hon och såg på mannen.
Hon bläddrade igenom och samma sak hände igen.
"Lojal" och en sista gång "Moder." Viskade hon.

Han nickade sakta, nyfiket. "Det är bra ord. "Log han och studerade pärlan. "Vilka färger vill du att tecknen ska ha? Samma eller olika?" Frågade han leendes.

"Guld." Hon såg upp på honom.
"Som solskenet." Hon slog ihop boken och räckte över det.
"Låter det som en bra sak?"

Han skrattade mjukt och nickade. "Ytterligare ett bra val. "Log han och tog emot boken och la undan den. "Det låter det. "Viskade han och började sedan ta fram penslar och liknande. "Det kommer ta en stund. "Viskade han och studerade pärlan noga.

Hon nickade och såg sig om. Såg ett minimalt kök.
"Är det okej om jag kokar te åt oss?" Hon log mot honom.
"Om ni vill vara ensam så kan jag försöka hitta de andra och vänta utanför."

"Mm koka du. "Mumlade han frånvarande och skakade sedan på huvudet. "Du får gärna stanna om du önskar. "Fortsatte han viskande innan han började att arbeta.