PRS Lupple & Medi

Hon såg på honom coh lade armarna om hans hals och såg upp i hans ögon.
"Kommer jag någonsin bli van vid det där?" hon log och såg in i brasan och drog filten tätare om sig.
"Jag vet men något kan du ha. Kramar, kyssar." Hon log och kastade in en vedklave och funderade.
"Hur många ceremonier har varit lyckade?"

Han satte sig bredvid henne och la ena armen om henne och flinade.
" De sakerna har jag." Sa han och log mot henne. Studerade vedbiten hon kastade in i elden och såg den ta eld och det var en väldigt vacker syn.
Han borde måla av en eld. Men hans tankar blev avbrutna av hennes ord, han vände blicken mot henne och gav henne ett svagt leende.
"Ingen aning. Jag har bara varit på 1. " Sa han och såg på henne.

"Jag tror de första blev misslyckade. Ingen visste vad de skulle göra. Sen kanske ingen fann mirakelbarnet för den dog för tidigt." Hon lade sig mot hans kropp.
"Jag tror jag kanske är en av dom få som blev lyckade." Hon lade handen mot hjärtat och slöt ögonen.
"Så fort jag är varmare ska vi bada. Jag vill så gärna."

"Kanske. " Sa han och nickade sakta.
" Det är väldigt rimligt att dem tidigare har dött väldigt tidigt. " Sa han och skrattade lågt.
"Kanske." Sa han och smekte hennes hår sakta och nickade.
" Vi får se. Du ska inte bli sjuk." Sa han allvarligt.

Hon nickade och vände sig om så hennes ansikte var vänt mot elden och smekte hans knä.
"Ja det vore inte kul att bli förkyld." Hon skrattade.
"Jag tror du skulle bli tokig och ta hand om mig hela tiden. Det skulle göra mig lite galen faktiskt."

Dorian såg på henne och skrattade lågt.
" Tokig? Jag? Knappast. " Flinade han och lekte lätt med hennes hår och drog in hennes doft.

"Tror du inte det? Om jag blir förkyld skulle du göra allt för att få mig friskare fortare. Du skulle inte låta mig gå på toaletten utan att du skulle bära mig."
Hon satte sig upp och såg in i hans ögon.
"Har jag rätt eller fel Dorian Vinther?"

Han skrattade lågt och såg på henne.
"Självklart skulle jag göra allt för att få dig att bli friskare fortare men det skulle inte göra mig tokig." Sa han ärligt och smekte hennes kind.
"Så både rätt och fel älskling. "Sa han och pussade henne lätt på pannan.

Hon skrattade mjukt och reste sig.
"Jag ska gå och se om jag kan låna en baddräkt av Armalle eller något." Hon gick iväg och lämnade Dorian ensam.

Dorian såg efter henne och suckade.
"Men vi ska inte bada." Poängterade han men insåg själv att det var hopplöst. Hon ville bada.
Han suckade och reste sig upp från soffan och gick ut till köket och tittade ut genom fönstret.

Armelle satt i sitt rum, fullt ockuperad med att sy lite kläder. Hon älskade att sy och spenderade större tiden till att göra just det. När hon hörde och kände av Willows närhet. Hon la ned det hon hade i händerna och vände sig mot dörren så hon kunde se ifall hon kom in hit.