Bree Tanners andra liv med mig och glina2

Snart såg man vem det var.

"Diego är otrogen. Med Alice." svarade Nadja nonchalant.

Bree tittade upp på oss från pappret.

"Lägg av nu, Nadja." Sa jag nästan lite trött.
"Men det är sant! jag lovar! Jag såg till och med Alice kyssa Diego på kinden. Du kan till och med få se, följ med!" Sa Nadja och det lät faktiskt som att hon menade det.
Jag visste inte om jag vile följa med men följde med ändå.
Där inne i rummet satt Alice och Diego.
Och mycket riktigt - Diego böjde munnen mot Alices kind oc kysste den länge.
Det kändes som att jorden skulle gå under.
Min Diego.
Min älskade Diego.
Jag hoppade ner från dörrkarmen och började springa in mot skogen.

Jag viskade i Alice öra.
Hon avbröt mig.
"Ånej! Bree såg oss hon tror... Spring efter henne och förklara!"
Jag öppnade fönstret och hoppade ut.
"BREE!"

Jag var runt 2 mil borta från huset nu.
Min plan var att hoppa ner i vattnet och in i grottan där jag och Diego hade gömt oss för solljuset.
Snart var jag där och hoppade snabbt i vattnet.

Jag följde hennes doft och anade var hon var på väg.
Och mycket riktigt Brees doft tog slut vid vattnet. Jag hoppade i och simmade mot grottan.

Jag satte mig med ryggen mot grottöppningen och mina tankar började virvla.
Jag kände hur tårlösa tårar började komma.

Jag kom in i grottan.
"Bree..."
Viskade jag.

Jag reste mig och vände mig om.
"Snälla låt mig vara ifred en stund." sa jag och sprang förbi honom och hoppade i vattnet och började simma uppåt.