@ Intresseklubben antecknar

Är så lycklig. Har de senaste veckorna bara tittat på skitprogram, Ioförsig, GoT var väl okej, Once upon a Time också. Men alltså, skulle inte kollat på det om inte mugglisar gjort det. Och innan det hade jag tur om jag hittade en bra dokumentär på svtplay, annars fick jag kolla barnprogram. Sedan Pride gick i somras har jag väl inte kollat på något bra alls, utom dokumentärer. Tills nu. Insåg att jag måste sluta kolla på skitprogram, och började på tredje sesången av Poldark. Alltså... Började ju nästan gråta av sentimentalitet vid den här... Vad kallar man den? Inledning, typ. Det var så jävla bra! Dock så höll inte kvaliteten från tidigare riktigt, tyckte att de hade onödiga slowmotionscener. Men annars... Alltså, hur har jag överlevt? Jag måste ha mina kostymdraman.

För ett år sen: "men va neeej, vi kan ju inte skriva en hel krönika över en helg"

Nu: "har vi läxa att skriva krönika? :o äsch ok, det fixar jag ikväll"

1. Varför finns inte IKEA i Östersund? Fett drygt! Behöver ett skrivbord i rimligt pris, och som inte är skitfullt (typ som JYSKs).

2. Just beställt en 140-säng, och med en kampanj så kan man välja att betala om 3 månader. Alltså. OMG! För min pojkvän är helt underbar och vill skicka över pengar, men jag vill ju helst överleva på egen hand - men han insisterar, men jag kan kanske lyckas spara ihop och gottgöra honom i början av nästa år och under tiden han är i Östersund ändå. Alltså, livet just nu, sååå fiiiint! ♥

(Hade säkert kunna ha en 160-säng, men det känns lite väääl stort. 140 räcker väl ändå? Då får man ju typ 70cm var när man är två tänker jag, helt ok? )

....

HAHAHAHAH Alltså igenkänningsfaktorn på typ allt!

Nu tror jag du citerade fel...
Inlägget över tror jag du menade!

Hahaha. Mentalt död jag är.

En kompis skrev till mig att att tre reparatörer hade dött hos henne senaste veckan. Jag typ "jahapp.." Sen bah; "Ja, kom en fjärde nu. Får se om den överlever."
DÅ reagerar jag. "Får du besök av en reparatör hemma hos dig såhär dags?".

Nej men att tre reparatörer dör hemma hos henne på en vecka det är inget jag ens reflekterar över.

Ps; Hon pratade om spelet the sims. Det var ingen som hade dött IRL.

Har inget att göra................ och jag kommer vara vaken i flera timmar......
JAG ÄLSKAR IMO

du kan skriva med mig hallå

Jag skriver redan med dig, Fiskdementor!

jajaja

I november 2013 höll jag på att bli deprimerad. Då upptäckte jag två komiker och jag blev så lycklig. Såg nästan allt deras tv-material på en vecka, sen for jag halva Sverige och såg dem live när de körde sin dåvarande show typ näst sista gången. De fyllde ett tomrum i mig. Jag orkade förändra mitt liv.

Humor har hjälpt mig mer än någon psykiatri.

Nu är jag själv komiker. Delvis tack vare dem. Andra gången jag uppträdde någonsin var en av dessa herrar där, han kom fram och öste beröm över mig. Vilken amazing känsla! Att ens idol liksom... OMG.

Ikväll var jag på deras show som handlade om lycka. Jag blev så lycklig. Jag älskar humor, både att ta del av och att själv utöva. Den känslan jag hade i kroppen ikväll... kan folk känna så av att ha sett MIG? Några har hintat om det. I så fall är det jag gör jävligt stort. Viktigt.

Då har jag inte ens räknat in den transaktivistiska delen.

Jag jobbar inom psykiatrin en vecka till, jag trodde jag kunde göra nåt bra där. Men känner mig bara som en liten kugge i ett stort hjul som bara får folk att må sämre. Jag känner att jag gör världen bättre med att jobba med humor. Kommer börja med humor på heltid. Inte än, men steg för steg. Det känns så rätt.