Rollspelare & Wolfy prs

"Svarar Jason?" frågade Penelope och kollade på Leah lite snabbt innan hon vände blicken till vägen igen. Hon tog upp sin mobil för att kolla om Nate svarat, började bli uppriktigt arg på honom. Hon parkerade utanför sjukhuset och klev snabbt ut för att hjälpa Jess ta sig ut från bilen.

”Nej.” Om hon skulle bli arg eller orolig för det var en annan femma. Leah skyndade sig in för att alarmera läkare och sköterskor om situationen. De skyndade sig genast iväg för att ta hand om Jessica. Nervöst satte hon sig ner i väntrumme och tuggade på sin tumnagel, bara för att en stund senare rastlöst gå omkring igen.

Penelope satte sig ner bredvid Leah och suckade lågt. Hon la händerna över ansiktet men tittade upp då hon hörde Nates välbekanta röst, såg honom komma halvspringandes följd av resten av killarna. Jason var lite småblodig i ansiktet och om knogarna men annars var alla i gott skick. Ryan försvann iväg till Jessica direkt då han inte tänkte missa födseln.

Leah hade precis satt sig ner igen då hon hörde välbekanta röster. Det var minsann på tiden! Till hennea glädje var Jason så gott som oskadd, trots att hon inte var glad över hans småblodiga ansikte och knogar. För att ha något att göra gick hon till badrummet för att återvända med lite papper. Hon rengjorde sedan hans ansikte och händer innan hon slängde pappershanddukarna i närmaste skräpkorg.

Jason la sina händer på hennes midja och slöt ögonen medan hon gjorde rent honom.
"Du, varför blir inte du sjuksköterska eller läkare eller så? Du gillar ju att hjälpa och plåstra om." log han smått och kramade leendes om henne. "Hur mår du?" undrade han sedan och pussade hennes huvud.

”För att jag inte vill. Jag har inte huvud till att studera mig till läkare heller.” Leah tyckte visserligen mycket om att hjälpa andra, men hon kunde inte se sig själv i en läkarrock heller. Det var inte hennes mål i livet. Hon släppte taget om honom då hon var helt klar, hade fortfarande inte släppt det som tidigare hänt. I och för sig var hon mer nervös för Jessica och Ryan nu. ”Bra,” svarade hon bara därför, önskade att tiden kunde gå lite snabbare.

Jason kysste hennes huvud och suckade lågt då hon verkade lite sur.
"Förlåt." sade han försiktigt och höll henne intill sig, det sista han ville var att bråka med henne. Han svalde hårt och granskade henne lite snabbt innan han vek undan med blicken.

”Be inte om ursäkt, du menar det ändå inte.” Skulle de befinna sig i samma situation i framtiden, vilket de högst antagligen skulle göra, skulle han nog göra samma sak igen och det fick hon finna sig i. ”Vad hände?” frågade hon sedan, ville åtminstone veta vad som hänt på festen.

Jason suckade lågt och tittade på henne en stund, visste inte ifall han ville berätta.
"Några av Damons vänner var där och dom pratade illa om dig." sade han tyst och undvek att möta hennes blick.

”Jaha? Det är inte första gången det händer.” I vanliga fall skulle informationen bekymra henne väldigt mycket då hon inte tyckte om när folk pratade bakom ryggen på henne, men Damons vänner var lika idiotiska som hennes ex så hon orkade inte för tillfället bry sig särskilt mycket. ”Vad sa de då?”