De utvalda

Eletha log och tog emot Simon, hon skulle lära sig. Hon var trots inte som andra kvinnor som funnits i hemmet och tagit hand om småsyskon. Eletha ser på tygstycket, blöjan och försöker och efter mycket om och men gick det och sedan fick hon på byxorna. Nu var Simon nöjd, men sedan började han böka och Eletha knäppte upp skjortan så han kunde få bröstat.

Ethan drog på sig sina kläder och hämtade sedan frukosten i köket och fick då syn på hjortarna i hallen. Han fick ta hand om dem...
"Här har du mat" log han mot Eletha då han kom in. Han ställde tallriken på sängen och började själv äta. "Och jag hade tur igår, två fina hjortar".

"Tack" log Eletha och tog tallriken då Simon var klar och höll honom i hennes famn samtidigt som hon åt.
"Vad bra vi får stycka dem sedan, då har vi gott om mat vas duktig du är." ler hon stolt mot honom.

Ethan var strax klar och lutade sig nöjt tillbaka. "Jag tänkte göra det sen idag, vi kanske kan torka och sälja en del kött" sa han och log. "Äsch, mest tur" skrattade han sedan.

"Det kan vi, så kanske vi kan köpa en ko med. Och sen när det blir varmare får vi ta hand om vår åker." sa Eletha och tänkte på den som följt med stugan, de kunde bli en riktig liten bondfamilj.

"Jag minns det du sa en gång" log Ethan. "Att vi två inte behöver några oxar till åkern". Eletha var stark nog att dra själv.
Han tog deras tallrikar när de var klara och bar in de i köket.

"Nej, det behöver vi inte, jag är vår oxe." skrattade hon lätt och drog på sig byxorna och knäppte skjortan. Hon gick ut med baljan och lät Simon sova själv då hon gick ut i köket till Ethan.

"Så smal du har blivit igen" skrattade Ethan och strök Elethas kind. "Jag som vant mig att se dig med rund mage".
Han log stort och pratade en aning tyst för att inte väcka Simon.

"Jag älskar att åter vara smal, det var tungt, otympligt och kunde ju knappt röra mig." skrattade hon tyst och kramade om honom. Hade Ethans mor sett henne nu, hon hade säkert tyckt att hon skulle vara i säng men Eletha var otålig som vanligt.

Ethan besvarade kramen ömt. "Jag tänkte stycka nu, du får gärna hjälpa mig med det". Han fick nog stycka ute för att inte grisa ner inomhus...Han släppte henne och gick till hallen där djuren låg.