prs med ingetledigt

Jag lyssnade för att försäkra mig om att Beca inte försökte rymma igen.

Jag stod i köket och grät.

Jag suckade när jag hörde henne gråta. Jag förstod mig inte på henne. Snabbt gick jag ut till köket och omfamnade henne.

Jag lutade mig mot honom.
- Jag vill ha tillbaka den gamla Alex, grät jag.

- Jag är ju här, svarade jag.

- Den gammal skulle möta min blick, grät jag och kollade upp på honom.

Jag tvingade mig själv att möta hennes blick medan jag log svagt.

- Ser du, du vill inte möta min blick, grät kah och tog mig loss.
Jag torkade tårarna.
- Varför går du inte bara tillbaka till din andra flickvän istället, sa jag och lämnade köket.

-Beca stanna, förlåt. Jag vet bara inte hur jag ska hantera det här, sa jag.

- Hantera vad? Frågade jag.