LärareXelev

Snape såg på henne och saj.
- Är det där verkligen din handstil Miss Garrick….eller hörde du inte att du skulle skriva av, inte härma dem

Hon kände hur värmen steg i hennes ansikte.

- Nej professor, men jag kan övertyga er om att min handstil inte är lika fin som den här.

Hon såg ner i pappret igen

Snape såg på henne och sa.
- Jaha på det sättet, fortsätt med samma stil då.

Han fortsatte skriva på sitt eget.

Hon nickade och tittade upp på honom genom sin lugg. Han hade alltid den där rynkan i pannan. Hon undrade om det var för att han alltid var bekymrad eller att han varit bekymrad för länge. Hon tittade e ner igen när hon märkte att hon stirrade och började skriva igen.

Snape satt och skev och när han var klar satte han sig bara tyst och satt och funderade.
Kriget växte närmare och allt farligare blev det att leva i denna värld.

Hon satt böjd över alla papper, djupt fokuserad. Det var en helt ok syssla. Hon skulle inte anse det som det värsta möjliga straffet och klagade därför inte. Hon suckade och blev trött på allt hår i ansiktet. Hon satte snabbt upp en lös bulle på huvudet och genast blev det bättre

Klockan gick rätt så fort och till slut så sa han.
- Det får räcka för idag.
Men kom tillbaka samma tid i morgon.
Jag skickar ett meddelande om någon ändring sker.

Hon släppte fjäderpennan och masserade hennes hand. Hon kände hur den höll på att krampa.

- Tack professor Snape.

Hon började lägga tillbaka sina grejer i sin väska igen

Snape såg på henne och kollade på almenackan vilken dag det var och det var Lördag.
Troligtvi en dag som mörkrets herre skulle kalla igen.
Men eventuellt på dagen så han skulle vara tillbaka innan kvällen.

Hon reste sig från stolen.

- Tack för idag.

Hon log och började gå mot dörren