Allmänt rollspel! {HP}

Adeleine väntade tålmodigt tills alla Ilvermorny-elever var osynliga. "Följ med oss", bad hon snällt, och började gå mot den gömda dörren som hon hade gått igenom förut. Hon knuffade upp den, och gick igenom den mörka korridoren och sedan upp för trapporna.

Rachel följde efter Adeleine.
"Ska vi till den Spökande Stugan?" frågade hon.

Adeleine ryckte på axlarna. "Jag antar att de kan vara där medan vi håller på", menade hon, och fortsatte gå. Nu var de vid gryffindortornet, och hon rörde sig långsamt ner för marmortrappan.

Rachel rörde sig nervöst nerför marmortrappan. Hennes nerver var på helspänn, som igår, och hon glömde nästan bort att andas så fort någon ens kollade mot deras håll.

Som tur var så var hallen rätt så tom, förutom några förstaårselever som kollade nyfiket åt deras håll. Adeleine höll upp porten för alla osynliga elever bakom henne och Rachel.

Cassandra la ifrån sig fjäderpennan efter att ha skrivit klart hennes läxa. Handen värkte efter allt skrivande och hon kände tröttheten välla över henne från den uteslutande sömnen natten innan. Uppehållsrummet som hon för tillfället befann sig i var fullt med folk, men det var ändå väldigt tyst och det enda som hördes var tysta viskningar. Cassandra kände många blickar på sig, mer än vanligt vilket antagligen berodde på att The Daily Prophet nog hade rapporterat hennes pappa som nydödsätare i dagens upplaga. Hon suckade högt och gav en kylig blick mot några förstaårselever som stirrade på henne. Sorgen hade gått ut henne, det enda hon kände nu var ilska och irritation mot allt och alla. Det var lättare att känna så än att ta tag i hennes känslor. Brasan som brann framför henne höll på att brinna ut, så hon gjorde en knyck med staven så att lite mer ved lades på.

Rachel andades lättat ut när de klev ut genom den stora porten, som man endast på helgdagar var öppen för eleverna.

Adeleine skyndade ned för den långa stigen, mot det piskande pilträdet som stod lugnt i vinden.

May hade funnit sig själv planlöst vandrande på slottets ägor många gånger. Det var som att hennes känslor trycktes ihop på slottet där bristen på information gjorde henne väldigt frustrerad. Det hon ville ha var information, så att hon själv kunde informera, argumentera och ställa sig på rätt plats mean parterna. Hon suckade och sparkade till en sten. Den rullade iväg och när hon höjde blicken där den landat såg hon två mörka figurer längre bort. Hon kisade men lyckades inte riktigt se mer än att de verkade ha bråttom. Därför rättade hon till sin klädnad och stegade fram mot dem. De verkade vara på väg mor piskande pilträdet. May brydde sig inte om att försöka gömma sig, trots att hon verkligen borde gjort det när situationen var som den var.
Det var Rachel och Adeleine. Vad gjorde de ute så sent? Hon mindes deras samtal om stämningen och plötsligt slog det henne. De kanske själva var dödsätare och hon kanske låg jävligt illa till. Trots det höjde hon handen och hojtade.

Rachel vände skräckslaget på huvudet och fick syn på May. Hon suckade lättat, något hon hon gjort mycket idag, och vinkade tillbaka.
"Hej hej!" ropade hon.