Ometrixen är tillbaka (prs)

"Lås in alien varelsen igen så ser jag till att ungarna glömmer bort allting som har hänt här" sa forskaren.

" Okej " sa Rasmus och låste in Tewo de förstår inte hur pappa är ingen gör det tänkte Rasmus samtidigt son han såg på Caleb och Caroline.

Forskaren raderade bort en timme från Caleb's & Caroline's minne.
"Så där nu gäller det bara att få hem de här två" sa Forskaren lite osäkert.

Rasmus gäspade lite han var lite trött efter det som hänt den senaste timmen.

Forskaren lyckades få hem Caleb & Caroline till deras hus & gick sedan tillbaka till labbet.
Forskaren såg mot klockan.
"Ta & sov en stund min son så kan vi säkert hitta på något i morgon" sa Forskaren

Rasmus gick tyst till rummet och låg snart i sängen han såg upp mot taket och suckade Ingen kan man prata med om sin far tänkte han.

Tewo vaknade upp & såg sig omkring. Gallret verkade vara annorlunda på något vis. Tewo tog tag i gallret & fick en enorm stöt.
"aou .." sa Tewo med en smärtsam ton.
"Jag skulle vilja se dig lyckas ta dig ut den här gången" sa Forskaren allvarligt.
Tewo såg argt mot Forskaren.
"När min pappa för reda på det här är du dödens"sa Tewo
"borde jag vara räd?" frågade Forskaren med ett hånflin.

Rasmus tog upp sin hemliga dagbok och skrev av sig Inte ens hans pappa kände till dagboken så hemlig var den.

"du borde vara riktigt räd din skurk" sa Tewo argt.
"men det är jag inte. så berätta för mig om din alien ras eller så kommer det bli riktigt smärtsamt" sa Forskaren allvarligt.

Rasmus skrev av sig på 5 sidor i boken innan han låste den och gömde den i en kista under sängen. Han somnade strax efter det.