PRS mellan PhoSho och Hermone Puddlemere♡

Alli
--
Alli trodde inte sina öron.
”Lily, det är vi” sade hon. ”Sam, Lou och jag, Alli”
Alli lade en hand på Cedrics axel.

(Nu börjar trisngeldrama nr 2!)

(YAAY)
-
Sam
-
Lily lös plötsligt upp, och Sam kände en stigande känsla av hopp och Alli såg lika hoppfull ut som han kände sig. "Ja...", sa Lily dröjande, "ni går på Hogwarts, ni med, va? Jag tror jag kaaaanske har sett er i korridoren någon gång. Vet ni var Arianne är, då?"
Sam kände hoppet rinna av honom.
Lily kom inte ihåg att hon någonsin varit vän med dem.

Lou

Hon blev inte förvånad. Hon hade aldrig brytt sig om mig.

Alli
--
Allis grepp om Cedrics axel rdnade. Hon drog upp honom och viskade:
”Hon måste ha tappat minnet” Alli hade ansiktet närs Cedrics när hon viskade så att Lily inte skulle höra.

(THE DRAMA IS PÅ G!)

Lily (det var länge sedan!)
-
Flickan, Alli, hade rest sig upp och viskade något till Cedric. Plötsligt kände Lily hur ilskan kom krypande. "Ehm" harklade hon sig, så att de inte glömde bort att hon var här, "men varför kom ni hit, då?" Sa hon med ansträngt lugn och tittade upp på dem. "Och vet NÅGON var Ari är?"

(Ja det var det!)
Alli
--
Alli tottare förvånat på Lily.
”Nej, vi letade efter dig och Arrianne” sade jag.
”Oj” sade Lou och pekade på något borta vid en väggen.

(Spänning!)

Lou

Borta vid väggen stod massa flaskor. Glömskedryck stod det på en.

Alli
--
Vi tittade på dryckerna.

(Min fantasi har rest till Dubai satt'e...)

Lily (känns lite ovant, faktiskt)
-
Lily tittade undrande på Cedric och hans vänner. De stirrade fånigt på hyllan med flaskor och pojken med det cendréfärgade håret och flickan med det bubbelgumsskära håret hade tillochmed gått fram till hyllan och tog upp och tittade på alla flaskorna. Det var obehagligt tyst, så Lily bestämde sig för att fråga dem varför de i all sin dar tyckte de där flaskorna var så märkvärdiga. "Vad är det som är så konstigt flaskorna? De har stått här hela tiden, ju." Frågade hon högt, men eftersom ingen tydligen orkade svara så Lily bedömde det som att ingen heller skulle bry sig om hon sjöng en smula. Långsamt började hon sjunga på en av melodierna som på ett konstigt sätt präntats in hos hennes hjärna, som hon inte kunde släppa. Så fort hon började sjunga var det som att världen stannade upp och alla fyra vände sig mot henne. Men det såg hon inte, för den välbekanta dimman hade trängt in i hennes sinnen och långsamt, mycket långsamt, tog den över och hon kände ingenting, i hennes kropp och hjärna existerade bara den entoniga och vackra melodi som liksom fick allt som var henne att rinna undan.

Precis som varje gång.

Cedric
--
Lily började sjunga på visan hon sjöng på innan. Cedric, Sam, Lou och Alli sprang fram till henne.
”Lily?” Frågade Lou försiktigt.
Cedric viftade med handen fram för hennes ansikte. Ingen reaktion.
Ojdå, tänkte Cedriv tyst för sig själv. Han såg paniken växa i dom andras ögon.