103 dalmatiner (Prs)

- Kan min medarbetare Sven få arbeta här också?, sa jag.

Alonzo suckade.

-Ju fler desto bättre,sa Cruella och log.

-Men nu måste vi gå hem,ska vi säga imorgon klockan åtta?,sa Cruella och såg på Melwin.

- Det blir perfekt, min kompis Sven har varit försvunnen ett tag idag men jag ska försöka hitta honom tills imorrn, sa jag.

Alonzo gick mot dörren.

-vad bra,då ses vi imorgon raring,sa cruella och gick efter Alonzo. Hon gick ut genom dörren och började gå hemåt. Hon hoppades att le pelt inte var kvar.

Jag gillade inte alls att Cruella kallade mig raring heller men nu hade hon gått så.. Jag höll hårt i checken och hoppades att Sven inte skulle bli allt för besviken.

Alonzo gick efter Cruella. Han tyckte hon hade en dålig stil som raggade på allt och alla.

Cruella började gå.
-Nu är vi ägare till en hundgård,det känns väl bra Alonzo?,sa Cruella.

Alonzo frustade.

Jag låste dörren och gick till Svens hus.

Cruella såg på Alonzo.

-Vad är det?,sa hon.

Alonzo insåg att han inte kunna hålla på att fåna sig nu! Han fick ju bete sig som en karl! Han log lite.
- Det känns.. Coolt, sa Alonzo och log.

Jag gick igenom staden där Sven bodde, jag knackade på dörren till Svans lilla villa. Jag väntade ett tag.

Cruella log. Hon gick på lite fortare. Hon ville komma hem snart.


Efter några timmar ringde min väckarklocka. Jag stängde av den och reste mig upp. Jag tittade på klockan. Den var kvart i åtta.